Läkeväxternas roll i att främja folkbildning

Ögonen rinner. Taraneh Rahimi står och skär lök i ett klassrum på Hola folkhögskola i Prästmon i Ångermanland. Löken är en av ingredienserna i den brygd som hon och de andra här i salen har fått i uppgift att tillreda. I en stor glasburk framför henne ligger redan bitar av ingefära, pepparrot och vitlök. Hon och hennes samarbetspartner har också bestämt sig för att lägga i några bitar rot från kvanne, även om det inte ingick i det ursprungliga receptet.  Kursen heter ”Läkeväxter – det naturliga apoteket” och ges som en halvtidsdistansutbildning med åtta helgträffar. Under årens lopp har även museifolk, trädgårdsmästare och andra som velat bredda sin yrkeskunskap gått utbildningen. Just den här helgen är temat ”Vinter­apoteket och rotskörd”, med fokus på historiska och nutida recept som traditionellt använts för att stärka kroppen i förkylningstider.

Runt omkring Taraneh Rahimi står hennes kurskamrater vid sina skärbrädor och glasburkar, i färd med att göra samma blandning. Slutligen täcker de lök- och rotfruktsbitarna med ofiltrerad äppelcidervinäger och skruvar lock på burkarna. Nu ska mixturen få stå och dra tills de kommer hit till skolan igen om en månad. Då ska honung tillsättas för att mildra smaken. De som har lust kan också fixa extra hetta med hjälp av lite cayennepulver. Eldcider kallas drycken, som ska ha en stärkande och skyddande effekt vid förkylning.

Även om det finns vetenskaplig evidens för många växters läkande egenskaper, och även om växtextrakt används i många konventionella läkemedel, är kursansvarig Ida Kjellholm tydlig med att den här kursen inte specifikt lär ut hur man läker med växter. Den handlar snarare om att utforska växter ur ett kulturhistoriskt, praktiskt och samtida perspektiv.

– Ibland tänker jag att kursen lika gärna kunde heta ”Nyttans växter”, eftersom den handlar om alla de sätt som människor genom tiderna tagit växter i bruk.

Utgångspunkten är att ta till vara och bevara kunskap om hur växter använts i mat, kultur och folkmedicin, hur de beskrivits i språket och hur de studeras inom modern forskning.

Fokus ligger mer på att förstå hur växter alltid varit en del av vår vardag, hälsa och historia än på att bevara gammal kunskap, säger Ida Kjellholm, som är kursansvarig.

Deltagarna lär sig växternas namn, hur de ser ut, var de växer, vilka egenskaper de har och hur de använts genom tiderna.

– När man får sådan kunskap får man en starkare koppling till naturen. Och en vördnad för den, säger hon.

Att ha ett eget ställe att odla på är inte alls nödvändigt.

– Många av växterna hittar man i det vilda och i matbutiken.

När folkhögskolan startade kursen 2016 var det Ida Kjellholm som fick i uppdrag att utforma den. Hon hade då kommit flyttande till Ångermanland från Biskops Arnö, där hon själv hade gått en motsvarande kurs på folkhögskolan där, och därefter varit gästlärare.

Så småningom satsade Ida Kjellholm också på att anlägga en egen undervisningsträdgård, ”Nämforshöjdens örtagård”, i sin hemby Näsåker, för egen fördjupning och för att ge deltagarna möjlighet att arbeta praktiskt med växterna och se dem i deras naturliga miljö.

Det är också därifrån som några av växterna på dagens schema kommer. Under gårdagen tog hela gänget skolans bussar till Näsåker för en halvdag med rotupptagning, då de delades upp i grupper med ansvar för varsin växt.

När eldcidern är färdig för lagring slår sig alla ner runt den dukklädda rektangeln av sammanfogade bord. Dags för redovisning. Pepparrotsgruppen skickar runt en skål med små bitar av rotfrukten, så alla kan smaka. Vi får veta dess latinska namn, armoracia rusticana, att det främst är själva roten som används men att även bladen går att äta, till exempel i en sallad. Vad gäller dess egenskaper lär den bland annat kunna påverka blodtrycket både uppåt och nedåt, samt stimulera matsmältningen. Med mera. Historiskt har den också använts mot gikt och skörbjugg.

Ida Kjellholm bryter in och påpekar att en del av den information som går att hitta om växters egenskaper bygger på empiri, annan på forskning.

– Man får tänka på att källorna varierar, och själv filtrera, säger hon.

Viktigt är förstås också att vara helt säker på vad man plockar. Kvannegruppen konstaterar att den växten till utseendet kan påminna om björnlokan, som kan ge svåra hudutslag. En av klasskamraterna nickar och berättar om en granne som helt sonika gått in på hennes tomt och ryckt bort all kvanne i övertygelsen om att det var björnloka. Skratt utbryter, ackompanjerat av kommentarer om själva beteendet.

Användas med måtta

Pepparrot ska för övrigt ätas med måtta, berättar en av gruppdeltagarna. Det nickas runt bordet. Att andas in eller ta mycket pepparrot i munnen kan vara tufft, har flera av dem erfarit.

– Ja, oavsett vad man tänker om pepparrotens egenskaper känner man ju något när man äter den, säger Ida Kjellholm med ett leende.

Hon och hennes kollega Maria Österberg påpekar också att olika människor kan reagera olika på växterna.

– Valeriana, till exempel, används ju mot sömnproblem. Men för ungefär fem procent av dem som tar det är det inte lugnande, tvärtom. Jag tillhör dem. När jag tog det fick jag mardrömmar, säger Maria Österberg och kursdeltagarna fyller på med egna exempel på ovanliga reaktioner.

Flera av deltagarna hade redan börjat nosa på detta med växter innan de sökte till kursen. Cecilia Ekholm är en av dem. Hon hade gått några distanskurser på nätet innan hon sökte hit. Nu är hennes plan att bygga upp en egen örtagård vid sin gård i Ullånger, några mil härifrån.

Alltmer populär

De senaste åren har allt fler människor från trakten sökt sig till kursen, berättar Ida Kjellholm.

Även Benny Välitalo bor i Ångermanland, närmare bestämt i byn Skog, där han odlar grönsaker med målet att driva självhushåll.

– Jag vill gärna odla sådant som jag kan ha nytta av hälsomässigt också. Om kunskapen härifrån på något vis kan komma till nytta i hans yrkesutövning som energi- och klimatrådgivare på Kramfors kommun återstår att se.

Men det finns också de som reser långt för att delta i helgträffarna. Som stockholmaren Taraneh Rahimi. Hon jobbar som somatisk terapeut. 

– Så jag är väl insatt när det kommer till läkning och har länge känt att jag vill bredda min kunskap. Det är så värt att gå den här kursen, jag hade bara önskat att den var på heltid!

Skälen till att gå kursen varierar uppenbarligen. En del går kursen av privat intresse, andra för att bredda sin befintliga yrkeskunskap. Och så finns det sådana som Maria Österberg, som helt bytte yrkesbana efter att ha gått kursen 2018. Hon var då försäljningschef vid en konferensanläggning, med ett stort privat intresse för skog och natur. Och jakt. Under eftermiddagen på Hola hörs då och då pling från hennes mobil som visar att en av hundarna i hennes jaktlag fått upp spår på älg.

När Maria Österberg, under pandemin, blev permitterad valde hon att säga upp sig och tog jobb på ett äldreboende parallellt med en webbaserad amerikansk örtkunskapskurs, och numera är hon lärare på Hola. Det behövdes nämligen förstärkning här, eftersom skolan numera också erbjuder en fördjupningskurs i läkeväxter.

– Jag brukar säga att jag tjänar mindre, men skrattar mer, säger hon.