Vi ska få deltagarna att tidigt tänka efter vad de vill och vi gör studie- och etableringsplaner, berättar läraren Anna Valbäck. Här med Amanda Asplund, som deltar i projektet Vägen.
Till startsidan
Amanda Asplund är deltagare på Vägen som ska leda vidare till studier eller arbete. Här med sin lärare Anna Valbäck och skolhunden Tjorven på Strömbäcks folkhögskola. Foto: Malin Grönborg
Reportage
Projektet Vägen inom folkhögskola ska leda till vidare studier eller arbete.
– Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger Amanda Asplund, en av deltagarna på Strömbäcks folkhögskola.
Till den här hösten kom 30 deltagare till Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå för att gå på allmän kurs fokus. I den kursen ingår på den här skolan den nationella satsningen Vägen. Ett projekt för att bryta utanförskap.
Anna Valbäck är en av två projektdelägare och en av lärarna som undervisar inom Vägen.
– Jag hoppas att vi i och med Vägen ska kunna använda den verksamhet vi har och utveckla metoderna. Vi ska hjälpa ännu mer i att knyta kontakter i vägen från folkhögskola. Projektet handlar om vägen in på folkhögskola, vägen på folkhögskola och vägen ut från folkhögskola vidare till studier eller arbete, säger Anna Valbäck.
En viktig del är att knyta kontakter med arbetslivet.
– En del kanske vill gå vidare till jobb direkt från allmän kurs. Vi ska få deltagarna att tidigt tänka efter vad de vill och vi ska göra studie- och etableringsplaner. Deltagarnas mål kan förändras över tid men det handlar om att få dem att tänka till om framtiden, säger Anna Valbäck.
Deltagarna i Vägen ska läsa in grundskolan och gymnasiet.
– De här åren kommer att ge möjlighet att sitta ner med deltagarna och lotsa dem att komma vidare. Att vi får mer tid än enbart till undervisning.
En av de yngsta deltagarna i Vägen på Strömbäcks folkhögskola är Amanda Asplund, 16 år. Hon känner att hon har kommit rätt.
– Min mamma hade hört bra om Strömbäck och för mig kändes det som ett bra val jämfört med andra val. Det känns jättebra här med tanke på hur vi lär oss och hur kunskap värderas, säger hon.
Vi ska få deltagarna att tidigt tänka efter vad de vill och vi gör studie- och etableringsplaner, berättar läraren Anna Valbäck. Här med Amanda Asplund, som deltar i projektet Vägen.
Hon framhåller att folkhögskolan värderar att lära sig och inte bara prestera till prov. Under grundskoletiden kände hon en hel del stress.
– Man lärde sig till provet och sen glömde man det. Jag hade också svårigheter med min dyslexi. Här är det lugnare och man får prata mer om vad som behövs för mig. Mer omtanke om individen, säger Amanda Asplund.
Hon tror att matematik kommer att bli den största utmaningen. Hennes mål är att läsa in grundskolan och gymnasiet och senare söka till universitet
– Jag vill jobba politiskt i framtiden och engagera mig i samhällsfrågor.
Totalt deltar 15 folkhögskolor i landet i projektet Vägen. Ett syfte är att stärka handlingskraften hos deltagarna. Läraren Anna Valbäck ska tillsammans med kollegor inom Vägen att utbilda sig i coachsamtal.
– Vi är ganska bra på att se behov och stärka deltagarna nu men vi kan bli bättre, säger hon.
Strömbäcks folkhögskola startade allmän kurs fokus för fem år sedan. Här ges deltagarna extra individuellt stöd jämfört med ”vanlig” allmän kurs, som också finns på skolan. Efterfrågan på allmän kurs fokus har ökat på senare år
– Fler och fler sitter hemma under grundskoletiden. Så vi har undervisning för en del personer under 18 år. De deltagarplatserna betalar kommunen.
De flesta som går på Vägen inom allmän kurs fokus är kring 20 år. Skoltiden har varit tuff på olika sätt.
– Många har inte fått det stöd som behövts i grundskolan och läroplanen har ändrats med mer analyserande. Det ökar tyvärr med hemmasittare i den ordinarier grundskola och gymnasium och det ökar trycket på våra utbildningar.
På Strömbäcks folkhögskola grundskolenivå ges individualiserad undervisning där deltagarna får studera de ämnen de behöver. Alla har sitt individuella schema även om man sitter tillsammans i klassrummet.
En fördel som Anna Valbäck påpekar är att det finns socialpedagoger på internaten som ser till att ungdomarna kommer i väg på morgonen. Men det är också många som pendlar.
– Just nu har vi inga större problem med frånvaro oavsett var de bor. Så jag hoppas att det fortsätter.
Under tre år ska Strömbäcks folkhögskola ha 50 deltagare inom Vägen. I klassrummet finns oftast speciallärare, socialpedagog och lärare.
– En del deltagare har npf-diagnoser så det är en fördel med struktur och flera pedagoger i undervisningen. Några deltagare inom Vägen kanske blir klara inom ett år medan andra behöver tre år, beroende av tidigare skolbakgrund, säger Anna Valbäck, som utöver Vägen även undervisar på allmän kurs.
// Vägen //
Vägen är ett treårigt projekt med målsättning att nå drygt 800 deltagare fram till 2026.
Huvudsyftet är att öka övergångar från skola till arbetsliv och vidare studier.
Ett centralt arbetssätt inom projektet är att man kommer att ha en tydlig deltagarstyrd planering. Alla deltagare har en studie- och etableringsplan både för tiden i projektet och för tiden efter projektet och studierna på folkhögskolan.
Folkhögskolorna kommer att jobba med kollegialt lärande, utbildningar i självledarskap och coachning och utforska nya sätt att nå målgruppen.
Totalt 15 folkhögskolor i landet är med i projektet Vägen.
Projektet har en budget på över 150 miljoner kronor, varav Europeiska socialfonden bidrar med 85 miljoner kronor.
Folkbildningsrådet är projektägare för Vägen.
Källa: Folkbildningsrådet
Nyheter 150-årsjubileum på Grebbestads folkhögskola! Under jubileet möts nuvarande och tidigare deltagare i samtal om skolans betydelse, där folkbildning och folkhögskolans roll blir tydlig.
Krönika Jag lärde mig det periodiska systemet på folkhögskola. Kemi som jag hatade underhögstadiet – plötsligt älskade jag det! Är det inte typiskt folkhögskola så säg? skriver Marina Mannbrink Lind, gästkrönikör på Folkhögskolan.
Nyheter Långtidsarbetslösa ska få gå dubbla tiden på folkhögskola för att stärka sina chanser på arbetsmarknaden, föreslår Liberalerna.
Nyhet Regeringen vill satsa totalt 120 miljoner kronor, uppdelat på tre år, på språkstärkande insatser vid folkhögskolor, från och med 2026.
Nyhet Trots folkhögskolans bidrag till samhället och höga resultat uteblir satsningarna i regeringens budget för 2026. I stället satsar regeringen på yrkeshögskolan. Ytterst bekymmersamt, konstaterar OFI:s Annica Wallenborg och Sofia Magnusson.
Ny rapport En ny rapport från Folkbildningsrådet visar att folkhögskollärare i stort är nöjda med sitt arbete, men kritiska till låga löner och osäkra anställningar.
Nyheter Nästa år startar Ädelfors folkhögskola en hundskötarutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Nyheter Släcka bränder, träna livräddning och skära upp bilar. En unik satsning tar form på Hjälmared folkhögskola. Här erbjuder man en profil i räddningstjänst, där praktiska övningar blandas med undervisning på brandstationen i Alingsås.
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Konkursen slog ut skolan, men inte utbildningarna. Tack vare nya huvudmän och lokalt stöd fortlever Musikteaterskolan och undersköterskeutbildningen.
Nyhet Nästa år införs nya villkor för distanskurser. Men hur påverkar det folkhögskolornas verksamhet? Folkbildningsrådets Karin Gustavsson ger svar på tal.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Forskning Vad är det som styr hur musiklinjernas utbildningar formas och utvecklas? Det har forskaren Julia Eckerstein tittat närmare på.
Reportage På animationsutbildningen på Sörängens folkhögskola i Nässjö smids det stora planer.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Krönika Folkhögskolan måste bjuda in alla politiker, oavsett parti eller beslutsnivå. Tidö-laget måste med egna ögon se den verksamhet som de ska besluta om, skriver Benton Wolgers.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Krönika Lärande sker inte bara i skolan – det formas i livet, kulturen och i mötet med andra, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Folkhögskolan.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Nyhet Västerbottens folkhögskola gör något ovanligt: reklam för sig själv med hjälp av humoristiska filmer.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Krönika Krönikören Hans Carstensen, om sina första distanskurser, för 20 år sedan.
Så gjorde vi Många folkhögskolor har som mål att skapa kursöverskridande möten. På June folkhögskola har man lyckats.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.