Ett halvår som kan förändra allt

Läraren Joel Lättman säger meningen högt och tydligt flera gånger. ”Jag tänkte ta en sväng runt kvarteret. Ska du med?” Efter ett tag upprepar de tio deltagarna orden i kör och skriver sedan ner meningen på sina papper. Joel Lättman går runt i klassrummet och ger stöd till de som behöver. I dag har de diktamen med fem vanliga vardagsmeningar. Övningen är ett sätt att tydliggöra skillnaderna mellan skriven och talad svenska då det är många ljud som försvinner i vardagligt tal. Betydelsen av att ”ta en sväng” skapar lite funderingar innan alla kommer på att det är samma sak som att promenera. Joel Lättman berättar att svänga kan betyda annat när man kör bil och snurrar på händerna som på en ratt.

Det här är Skeppsholmens folkhögskolas undervisning i studiemotiverande folkhögskolekurs i Stockholm, där läraren Joel Lättman har arbetat i drygt ett år. Han berättar att huvudinnehållet är undervisning i svenska. Det är grammatik, muntlig förståelse, läsa instruktioner och olika typer av texter, samt att skriva.

– Vi tar emot deltagare med olika bakgrund, vissa saknar tidigare skolgång i hemlandet medan en del har gått motsvarande gymnasienivå. De allra flesta har ganska kort grundskoleutbildning.

Majoriteten av deltagarna har varken arbetat eller studerat sedan länge. Det är Arbetsförmedlingen som avgör om de får delta på Studiemotiverande folkhögskolekurs.

– Vi har deltagare från hela världen. I mina grupper har det varit många från Syrien, Afghanistan, Etiopien, Eritrea och Kongo. Några har bott i Sverige i ett par år och andra kanske över 20 år. Det är också ett stort åldersspann från 20-årsåldern till dryga 60 år.

I början av kursen har lärarna kartläggande samtal med varje deltagare för att få ett grepp om var de befinner sig i språkutveckling och av tidigare erfarenheter av studier och arbete. En individuell studieplan tas även fram tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare.

– Det är en utmaning att undervisa på olika nivåer. Inte minst med tanke på att kursen bara är tretton veckor lång. De flesta behöver träna på flera färdigheter i svenska men en del har kommit längre – då finns en risk för understimulans. Efter några veckor brukar jag hitta en nivå där jag kan fånga upp alla, säger Joel Lättman.

Det är en utmaning att undervisa på olika nivåer.

I slutet av förra året tog regeringen beslutet att tidsgränsen för Studiemotiverande folkhögskolekurs ska fördubblas till sex månader för personer med annat modersmål än svenska som behöver extra språkstöd. ”Den förlängda tiden för utbildningen bedöms skapa bättre förutsättningar för deltagarna att bygga en stabil grund för vidare studier eller arbete.”

Joel Lättman välkomnar beslutet.

– Det kommer att göra stor nytta. Deltagarna hinner inte så långt i språkutvecklingen på tretton veckor. De kan ha saknat jobb länge och de kan ha suttit hemma i flera år. Vi ser att det börjar hända saker efter två månader men då måste en del tyvärr snart sluta kursen. Vid kursens slut har man lärt känna gruppen på riktigt och då kommer en ny grupp, säger han.

I dag förekommer det att deltagare får förlängd tid men då måste Arbetsförmedlingen bevilja det. Deltagarna ska söka ett antal jobb varje månad och om de får anställning så går det först.

Joel Lättman trivs utmärkt som lärare på kursen. Han framhåller den goda stämningen i gruppen.

– Det är roligt, gemytligt och familjärt. Deltagarna hjälper varandra mycket. Exempelvis om de pratar samma modersmål och någon är starkare på att skriva eller prata. De är varandras resurser.

Ett stort värde med kursen är att deltagarna får ett sammanhang på folkhögskolan. 

– Många har skickats mellan olika insatser och förlorat sin egen agens. Då är det ofta andra som säger vad de ska göra. Många har erfarenheter från SFI där grupperna är mycket större. Här blir det på ett annat sätt med mindre grupper och det är lättare att våga börja prata. Efter kursen är det en del som fortsätter på SFI med ökad tilltro till sig själv. Andra går kombinationsutbildning med SFI och yrkesutbildning, säger Joel Lättman.

Jag vill prata svenska, kunna gå till affären och handla.

Deltagaren Kalthoum Dakhli är inne på sin andra omgång av kursen.

– Jag har lärt mig mycket här. Jag vill prata svenska, kunna gå till affären och handla och prata. Jag vill inte bara sitta hemma och se på tv. Alla är snälla här på skolan. Joel och alla lärare är bra. En lärare kan arabiska, säger hon.

Kalthoum Dakhli kom till Sverige från Tunisien för drygt 20 år sedan men har en lång period under den tiden också bott i Tunisien.

– Jag vill fortsätta att studera och jag vill jobba i kök. Jag bakar mycket här till oss på skolan, säger hon och pekar mot ett bord i klassrummet där det finns kaffe, te och färskt bröd.

På stolen intill sitter kurskamraten Antoinete Tibigambwa. Hon kom till Sverige från Kongo för drygt fyra år sedan.

– Jag har lärt mig mer svenska här. Efter skolan vill jag jobba. Jag jobbade tidigare i köket på en förskola, där jag serverade barnen.

Utflykter och studiebesök

Läraren Kristian Nateghi Herder undervisar i den andra gruppen på studiemotiverande folkhögskolekurs. Han har jobbat i tio år på Skeppsholmens folkhögskola med olika utbildningar.

– På den här utbildningen är det väldigt mycket omvärldskunskap, på riktigt. Det är autentiska vittnesmål från olika platser i världen, säger han.

Utöver svenska ingår en del samhällskunskap i kursen. Att arbeta med friskvård, likabehandlingsfrågor och jämställdhet, rättigheter och skyldigheter är delar som lärarna väver in i samhällsorienteringen när de arbetar pedagogiskt med språket. Viss engelska och matematik finns också på schemat. Och varje torsdag är det utflykt eller studiebesök då en del deltagare inte har rört sig särskilt mycket i Stockholm. Studiebesöken görs också för att ta del av och lära sig om olika institutioner i samhället och svensk kultur. Deltagarna har till exempel varit i Riksdagshuset.

I klassrummet där Kristian Nateghi Herder undervisar är det knäpptyst. Alla läser ett avsnitt i boken ”Heder” av Elaf Ali. Innehållet bidrar till diskussioner om konflikter som kan uppstå i ett nytt land. Till exempel om barnen säger att de får göra vad de vill i Sverige.

– Hur ska man hantera situationen? Vad ska man göra? frågar Kristian Nateghi Herder.

Om barnet är kriminellt så måste man kontakta polisen eller socialen, föreslår gruppen. Efter en stund behöver Kristian Nateghi Herder hjälpa en deltagare som har råkat ut för ett bluffsamtal. Någon har sagt att det är från polisen och att han ska logga in med sitt bank-id.

Efter kontroll med banken visar det sig att inget har hänt den här gången och att alla pengar finns kvar på kontot.

– Man ska aldrig logga in på sitt bank-id om någon ringer och säger att den är från banken eller en myndighet. Banken ringer aldrig upp själva och begär det, säger Kristian Nateghi Herder.

Mohammed Omari nickar. Han har gått två månader på folkhögskolan. Han kom till Sverige från Algeriet år 2005.

– Det är jättebra här. Vi gör utflykter i Stockholm varje torsdag för att se kultur. Polismuseet var bra och förra veckan var vi på Slottet, säger han.

Mohammed Omari har jobbat på café i flera år men det gick i konkurs efter covidpandemin, berättar han. Nu ska han ta körkort för buss.

– Jag läser teori efter skolan för att bli busschaufför, säger han på väg in i klassrummet för mer läsning.