Skärpta och konkreta krav för statsbidrag

Folkbildningsrådets arbete med att ta fram ett remissförslag om nya villkor för statsbidrag till folkhögskolor har pågått under flera år och har skett i dialog med folkhögskolor, olika skolors intresseorganisationer, länsbildningsförbund och berörda myndigheter. Förslaget omfattar frågor som rör allt från deltagarhälsa till lärartäthet och distansundervisning.

Handläggaren Karin Gustavsson och utredaren Johanna Winbladh förklarar det omfattande förslaget steg för steg i en film på Folkbildningsrådets hemsida.
– Översynen av de nya kraven har två huvudsakliga syften. Det första är att stärka folkhögskolans särart och bildningsinslag i verksamheten. Det andra är att beskriva förutsättningarna för att upprätthålla hög kvalitet, säger Karin Gustavsson.

Ny etableringsplan

Ett konkret förslag är att höja lärartäthetskraven för allmän kurs, från 1,8 till 2,0 årstjänster per 1 000 deltagarveckor.
– Samtidigt föreslår vi att helt ta bort lärartäthetskravet för särskild kurs, eftersom målgrupperna på särskilda kurser ser väldigt olika ut och kräver olika bemanning. Det är bättre att folkhögskolorna själva bedömer behoven än att styras av en genomsnittlig kvot.

En annan nyhet är att alla deltagare på långa kurser ska få en studieplan som tas fram i samarbete mellan skolan och deltagaren, berättar Johanna Winbladh.
– Även deltagare på särskild kurs ska ha en studieplan. På allmän kurs byggs studieplanen dessutom ut till att både handla om studier och etablering under och efter studierna.

Folkbildningsrådet vill även införa ett nytt begrepp: ”undervisningstid”, i stället för lärarledd och schemalagd tid.
– För kurser som går på heltid ska undervisningstiden vara minst 20 timmar per vecka, och minst hälften av undervisningstiden ska bedrivas i en sammanhållen grupp. Det vill säga att deltagarna återkommande studerar tillsammans, under ledning av en lärare, säger Johanna Winbladh.

För att öka chanserna till etablering för deltagare föreslås en ökning av det arbetsförlagda lärandet i långa kurser.
– Folkbildningsrådet förordar en ökning av tiden för arbetsförlagt lärande, från dagens 15 procent till 20 procent på allmän och särskild kurs. För yrkeskurser föreslår vi att arbetsförlagt lärande blir obligatoriskt och att det ska omfatta mellan 15 och 35 procent av kurstiden, säger Karin Gustavsson.

Bättre deltagarhälsa

Ytterligare en av de stora förändringarna gäller distansundervisning. Enligt förslaget ska minst hälften av en folkhögskolas verksamhet genomföras på plats.
– För de som har över 50 procent på distans kommer det att behövas en omställning, säger Johanna Winbladh, men med möjlighet till nedtrappning under två till tre år.

Folkbildningsrådet kräver även att alla folkhögskolor ska ha en tydlig struktur och organisation för deltagarhälsa.

Förslaget, förklarar de, innehåller ett nytt sätt att fördela statsbidraget, där medlen planeras i treåriga cykler med ett tydligare framtidsperspektiv. Fördelningen ska ske genom tre olika former av stöd: organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och utvecklingsbidrag.

En annan nyhet är att fem övergripande kvalitetsområden lyfts fram, som ska förena landets folkhögskolor och tydliggöra det som särskiljer utbildningsformen från andra utbildningar. Områdena kommer att användas som grund för Folkbildningsrådets uppföljningsarbete.

För mer information, se här: ”Förslagen till nya statsbidragsvillkor för folkhögskolor”.