Ny omvärldsstrateg: Folkhögskolan får en allt viktigare roll

Du har blivit utsedd till omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet. Vad innebär det?

– Det handlar väldigt mycket om att hjälpa generalsekreteraren och andra chefer på Folkbildningsrådet med omvärldskontakter, och fundera på hur omvärlden påverkar folkbildningen och Folkbildningsrådet generellt.

Varför tror du att du blev vald?

– Det får du fråga Folkbildningsrådet (skratt), men jag har under lång tid engagerat mig för folkbildningen och har en lång erfarenhet av politik. Jag har en bred erfarenhet som jag tror kan vara till nytta för Folkbildningsrådet.

Hur vill du beskriva dig själv och din bakgrund i det här sammanhanget?

– Jag har suttit i riksdagen i 20 år, har varit ordförande i kulturutskottet och vice ordförande i utbildningsutskottet. Jag lämnade politiken vid valet 2022. Efter det har jag varit regeringens utredare inom folkbildningspolitik. Jag har också uppdrag inom kulturvärlden som jag tycker är väldigt spännande och viktiga. Bland annat är jag ordförande i Stiftelsen Ingmar Bergman som förvaltar hans arv inom filmen, samt ordförande i Barnboksinstitutet.

Vad ska du göra för folkhögskolan – någon särskild fråga du ska driva eller arbeta med inom det området?

– Jag tycker det är intressant att kolla vad våra folkhögskolor kan bidra med på fler områden. Vi har stora behov i samhället där människor måste få nya chanser och kunna börja om. Vi har ganska stora utmaningar med ett informationsbrus fullt med osanna nyheter – vad kan folkbildning bidra med där? Vi har behov av att skapa nya gemenskaper och göra så att folk inte känner sig ensamma i samhället. Jag vill hitta nya sätt att få folk tillbaka till arbete och utbildning. Ett annat konkret och aktuellt exempel är beredskapsarbetet i Sverige, där tror jag folkbildningen kan bidra väsentligt. Jag tycker det är spännande att fundera på vilka nya områden i samhället som folkbildningen kan bidra i.

Hur ser du på folkhögskolans framtid?

– Det har varit tuffa perioder med mycket olika saker samtidigt: pandemi, inflation och saker blir dyrare. Men jag tror att vi kommer se ett ökat behov av folkhögskolan. Den kan hjälpa unga människor tillbaka till utbildning och arbete. Därför är det viktigt att vi blir bättre på att berätta om folkhögskolan och studieförbundens förmågor och vad de kan bidra med i samhället.

Du har varit i politiken länge. Är det en fördel eller nackdel i det här fallet? Kommer du att ha nytta av de erfarenheterna?

– Jag har fortfarande mycket kontakter och vänner inom politiken, så jag kan kolla vad som är på gång. Jag tror det är en fördel.

Du ledde Folkbildningsutredningen, på så vis sitter du lite på två stolar, vad säger du om det?

– Jag har lämnat min utredning, nu är det regeringen som avgör vad man ska använda förslaget till.

Om riksdagen inte röstar igenom Folkbildningsutredningen, hur skulle du hantera det?

– Bra fråga, jag vet inte hur regeringen tänker göra. En del av förslagen har man redan fört fram, men jag vet inte hur man tänker med de övriga. Jag har inte så mycket synpunkter kring det längre, sen kan man fundera på om man tar stora grepp kring det eller ändrar lite i taget. Det är politikens uppgift att bestämma.

Finns det något annat konkret du ska ta tag i framöver, i den nya rollen?

– Just nu ska jag bara lära mig allt, lära känna alla människor, alla processer. Jag har mycket att lära mig.

LÄS ÄVEN: 

Folkhögskolan ska nå fler grupper