Glokala ökar intäkterna – trots tufft ekonomiskt läge

När statsbidragen inte räknats upp i takt med kostnadsökningar och inflation har Glokala folkhögskolan i Malmö valt att växla upp sitt strategiska arbete och hitta nya sätt att stå stabilt. Nu har de ökat omsättningen med nio procent jämfört med föregående år. Skolans rektor, Jenny Andersson, beskriver hur skolans utveckling länge drivits av en bredare idé om folkhögskolans roll.

– Vi har haft en tydlig vision om att inte bara driva folkhögskola, utan också vara en mötesplats och driva sociala och politiska projekt, säger hon.

Arbetet handlar både om att minska sårbarheten i att vara beroende av statsbidrag och om att använda resurser på nya sätt.

– Vi ska bidra till ett jämlikt och solidariskt samhälle. Där är våra långa kurser en väg, men mötesplats- och projektverksamhet är andra, säger Jenny Andersson och tillägger att resultatet har blivit en verksamhet som kombinerar utbildning med sociala uppdrag.

För Glokala folkhögskolan har arbetet med att bredda verksamheten också handlat om att använda lokalerna mer effektivt, liksom många andra, vilket har gjort mötesplatsen till en central del i strategin. Och en verksamhet som växer. I år är den dubbelt så stor som förra året.

– När man pratar om ansvarsfull resursanvändning är mötesplatsen en jätteviktig del, den har verkligen bidragit till årets omsättning. Vi driver folkhögskola på dagen, men på kvällar och helger kan Glokala nyttjas av flera.

Då fylls lokalerna av allt från körer och parterapigrupper till kyrkliga gudstjänster, politiska partier och föreningar kopplade till den dynamiska palestinarörelsen.

– Där får vi in lite hyresintäkter. Inga stora pengar, men det gör, exempelvis, att vi successivt kan rigga bra teknik i vår foajé, säger rektorn.

Stort samarbetsprojekt

De arbetar även aktivt med att försöka bredda sina finansieringskällor. Ett område är riktade utlysningar.

–  Vi gör insatser för asylsökande. Det är en liten grupp, men den gruppen är stor i Malmö. Just den insatsen finansieras via länsstyrelsen och har gjort det möjligt att hålla en klass igång hela 2025.

Mest uppmärksamhet har Glokala fått för sitt stora samarbetsprojekt med Malmö stad, finansierat av Europeiska socialfonden (ESF)

– Vi driver ett ganska stort projekt tillsammans med arbetsmarknadsenheten, där målgruppen är utrikesfödda kvinnor. Malmö stad anvisar kvinnorna till oss, och vår roll är att jobba med motivationshöjande insatser – ungefär som studiemotiverande kurser.

Gemensamt arbete i Skåne

Även på regional nivå söker folkhögskolorna nya sätt att trygga sin finansiering och utveckla sin roll i samhället. I Skåne sker arbetet samlat genom den ideella föreningen Skånes folkhögskolor i samverkan.

– Vi har en egen ideell förening där vi tittar på de finansieringsfrågorna gemensamt, säger rektorn.

Tillsammans har de nyligen fått stöd från Region Skåne för en förstudie som ska undersöka hur folkhögskolor kan arbeta mer systematiskt med idéburna offentliga partnerskap och så kallad reserverad upphandling för idéburna organisationer.

– Det här är ett sätt för oss att samarbeta med regionen och undersöka vilka möjligheter som finns för att bli bättre på att ingå partnerskap och upphandling med det offentliga.

Utforskar fundraising

Utöver projektfinansiering och partnerskap diskuterar folkhögskolorna i Skåne även möjligheten att arbeta mer med fundraising.

– Det finns vissa folkhögskolor som är duktiga på det, till exempel Furuboda här i Skåne.

För att öka vår kunskap bjöd rektorsgruppen i Skåne nyligen in Handelshögskolan för att ta del av deras erfarenheter.

Jenny Andersson brukar säga att de är en stor liten folkhögskola, med 5 800 deltagarveckor och  200 studerande per termin på allmän och särskild kurs. Plus 40–50 deltagare i olika typer av projektverksamhet.

Att skolan ligger i Malmö ser hon som en tydlig fördel.

– Det är många folkhögskolor i Malmö, men jag upplever aldrig oss som konkurrenter – behovet är så otroligt stort, säger hon. Vi hade kunnat vara dubbelt så stora i morgon. Det är ett enormt tryck på utbildning och vi får förfrågningar som vi måste säga nej till.