
Utbildningen består av många delar. Fotograf: Per Nylén.
Ungefär 60 procent av tiden får deltagarna undervisning på brandstationen i Alingsås av yrkesverksamma brandmän. Fotograf: Per Nylen, Hjälmared folkhögskola.
Nyheter Släcka bränder, träna livräddning och skära upp bilar. En unik satsning tar form på Hjälmared folkhögskola. Här erbjuder man en profil i räddningstjänst, där praktiska övningar blandas med undervisning på brandstationen i Alingsås.
På Hjälmared folkhögskola kan deltagarna välja en profil med räddningstjänst.
Läraren Johanna Alfridsson berättar att det finns flera syften med kursen.
– Dels behöver räddningstjänsten fler anställda och vår profil kan öka intresset för att vidareutbilda sig till brandman eller liknande. På vår skola har vi sedan flera år tillbaka polispreparandkurs och vi tycker att det är spännande att få en till blåljusutbildning. Vi har möjligheterna kunskapsmässigt och lokalmässigt, säger Johanna Alfridsson.
Läraren Johanna Alfridsson. Foto: Privat.
Hon ser även profilen som en del i att stärka civilförsvaret.
– Jag tror att det kommer bli allt vanligare att folkhögskolor i vissa kurser får tänka på civilförsvaret. På brandstationen i Alingsås får våra deltagare undervisning i delar om hur man kan hjälpa civilsamhället under en kris.
Linda Ottosson, förbundsdirektör på Räddningstjänsten Alingsås och Vårgårda, ser också flera värden med samarbetet med Hjälmareds folkhögskola.
– Vi tog initiativet till det här för ett par år sedan och förra året kom det på plats. Hjälmared är den första folkhögskolan med det här upplägget och det har bara positiva effekter. Med det omvärldsläge vi har så är alla initiativ som stärker den civila beredskapen viktiga. De här utbildningen bidrar till det. Utbildningen är positiv för Alingsås kommun och för oss inom räddningstjänsten så marknadsför utbildningen våra yrken och breddar rekryteringsunderlaget.
Utbildningen består av många delar. Fotograf: Per Nylén.
Linda Ottosson menar att deltagarna rustas för många framtida val. Ett är att söka vidare till utbildningar till brandman eller brandinspektör på heltid. Andra kanske vill jobba som räddningstjänstpersonal i beredskap, det som tidigare benämnts deltidsbrandmän.
– Jag blir extra glad om de söker sig till oss men jag blir även glad om de söker sig till räddningstjänsten i andra orter. Alla behövs. Andra kanske vill delta ideellt med att stärka den civila beredskapen. Profilen ger också viktiga kunskaper i privatlivet om sjukvård, brand och hur man ska agera vid olyckor. I förlängningen bygger vi ett starkare civilsamhälle.
Linda Ottosson, förbundsdirektör på Räddningstjänsten Alingsås och Vårgårda.
Profilen med räddningstjänst ges en eftermiddag varje vecka. Ungefär 60 procent av tiden får deltagarna undervisning på brandstationen i Alingsås av yrkesverksamma brandmän. Den övriga tiden är de på folkhögskolan.
– Ute på stationen får de testa brandmannayrket – som att släcka bränder och skära upp bilar. Det får även undervisning i sjukvård, som hjärt- och lungräddning och vad som ska prioriteras vid en olycka, säger läraren Johanna Alfridsson.
Deltagare som erbjuds profilen med räddningstjänst går på kurserna polispreparand, hälsocoach och årskurs 3 allmän kurs med beteendeinriktning.
– De behöver veta att det är en del fysträning och man måste kunna simma för att klara livräddningsövningar.
Intresset har varit stort. I år sökte ett tjugotal personer till de tolv platserna.
– Vi vill ha med deltagare från de olika utbildningarna och räddningstjänsten vill ha fler tjejer, som söker sig till brandmannayrket. I år har vi fem tjejer och sju killar som går på profilen, säger Johanna Alfridsson.
Utvärderingen från förra året visar att deltagarna uppskattade att både få vara på brandstationen och på skolan.
– I år har jag precis börjat träffa de nya deltagarna. Det är roligt med den här kursen då den samlar deltagare från olika utbildningar, säger Johanna Alfridsson, som har merparten av sin lärartid på utbildningarna till hälsocoach och naturguide.
Hon ansvar för undervisningen i fysträning i profilen med räddningstjänst. En del är hur man hanterar svåra samtal i samband med bränder och andra olyckor.
– Vi går också igenom hur man hanterar stress och vad som händer med kroppen under stress.
I fysträningen kan det handla om övningar för att stärka hela kroppen, både kondition och styrka.
– Det kan vara hinderbana, kasta däck och hyrox, som är en kombination med löpning och olika styrkestationer. Och vi anpassar så klart efter att deltagarna har olika fysiska förutsättningar. Vi tränar livräddning i sjön intill skolan och ger introduktion i klättring.
LÄS ÄVEN:
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Krönika Lärande sker inte bara i skolan – det formas i livet, kulturen och i mötet med andra, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Folkhögskolan.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Så gjorde vi Många folkhögskolor har som mål att skapa kursöverskridande möten. På June folkhögskola har man lyckats.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.