Folkbildningsrådet: Vi behöver 5 000 nya årsstudieplatser

I årets budgetunderlag föreslår Folkbildningsrådet att det ordinarie statsbidraget till folkhögskolorna förstärks med 189 miljoner kronor årligen. Man vill även att anslaget ska omfattas av en årlig pris- och löneomräkning, som för 2027 beräknas till 53 miljoner kronor. Tillsammans ska satsningen kompensera för flera års kostnadsökningar som statsbidraget inte har täckt. Folkbildningsrådet beskriver verkligheten i sitt budgetunderlag: pengarna per studieplats har blivit mindre värda samtidigt som kostnaderna för löner, lokaler och stödinsatser har ökat. Något som har lett till underskott, personalneddragningar och färre kurser på många folkhögskolor.

Regionerna överens

Folkbildningsrådet har tillsammans med SKR och landets regioner undersökt hur många studieplatser som behövs på folkhögskolor. Regionerna är överens om att folkhögskolan är viktig för att människor lättare ska komma i arbete. De menar också att folkhögskolan kompletterar gymnasiet, komvux och yrkeshögskolan. Fler platser, till exempel på allmän kurs med yrkesinriktning, skulle göra det lättare för deltagare att gå vidare till jobb eller andra studier. Därför vill Folkbildningsrådet se en utbyggnad av folkhögskolans studieplatser. Totalt föreslås 5 000 nya årsstudieplatser under perioden 2027–2029, varav 2 500 redan hösten 2027.

– Regionerna bekräftade det vi redan visste: att folkhögskolan är en viktig utbildningsform bredvid gymnasieskolan, komvux och yrkeshögskolan. Med 5 000 nya årsplatser på folkhögskola kan folkbildningen möta konkreta arbetsmarknadsbehov och samtidigt ge fler människor en reell chans till utbildning och arbete, säger Anna-Karin Lindblom, generalsekreterare för Folkbildningsrådet, i ett pressmeddelande.

Kostnaderna för de föreslagna studieplatserna beräknas bli 290 miljoner kronor år 2027, 580 miljoner kronor år 2028 samt 443 miljoner kronor årligen från och med 2029.

Regionala planeringsunderlag

För att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad föreslår Folkbildningsrådet också ett mindre årligt anslag, fem miljoner kronor, för att ta fram regionala planeringsunderlag. Allt för att folkhögskolor och regioner ska kunna samordna utbildningsutbudet bättre utifrån lokala och regionala behov.

I budgetunderlaget konstateras även att tidigare statliga satsningar visserligen varit viktiga, men inte tillräckliga för att möta kostnadsutvecklingen. Särskilt pekas ersättningen för deltagare med funktionsnedsättning ut som otillräcklig i förhållande till de faktiska behoven.

Värna demokratin

I dagens läge är det särskilt angeläget att folkbildningens förutsättningar att verka för att individens och samhällets motståndskraft stärks, konstaterar Anna-Karin Lindblom.

– Det handlar ytterst om att värna demokratin. Folkbildning är en investering i både individens möjligheter och Sveriges långsiktiga utveckling. Folkbildningen finns i hela landet och bidrar till regional utveckling, stärkt egenmakt och minskade utbildningsklyftor, säger hon. 

LÄS MER:

Skärpta och konkreta krav för statsbidrag