Förklara folkhögskolan – annars hotas friheten

När folkhögskolan ifrågasätts måste dess kvaliteter och värden göras begripliga för både politiker och allmänhet. Annars finns en risk att utbildningsformens frihet och självstyre steg för steg försvagas, enligt Susanna Alexius, docent i företagsekonomi som forskar om styrning, ledning och organisering på många olika områden. Just nu arbetar hon med en rapport för Folkbildningsrådet med uppdraget att ringa in folkhögskolans kvaliteter.

– Folkhögskolan är ett av många områden som engagerar mig. Jag kommer lite utifrån, kanske lite som djävulens advokat och det behövs på alla områden då det är lätt att bli hemmablind, säger Susanna Alexius som forskar på Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Ni behöver få omvärlden att förstå hur förträfflig folkhögskolan är.

Susanna Alexius menar att folkhögskolans avsaknad av centrala kursplaner ger en frihet under ansvar att forma innehållet både på allmän kurs och andra utbildningar.

– En fördel med den friheten är att man kan göra anpassningar utifrån lärarnas kompetens och deltagarnas behov. Det brukar vara motiverande för många medarbetare i skolans värld. Särskilt för kunniga personer med lång erfarenhet. Samtidigt kan det vara en nackdel för nyanställda som kan känna osäkerhet och behöva mer ledning och kollegialt stöd.

 När det gäller frågan om att mäta kvaliteter i folkhögskolan refererar Susanna Alexius till Folkbildningsrådets remissförslag om nya villkor för statsbidrag till folkhögskolor, som planeras att träda i kraft den 1 januari 2027. Några konkreta förslag är att höja lärartäthetskraven för allmän kurs, från 1,8 till 2,0 årstjänster per 1 000 deltagarveckor och att alla deltagare på långa kurser ska få en studieplan som ska tas fram i samarbete mellan skolan och deltagaren. Susanna Alexius menar att det är vanligt att söka efter kvantifierbara mått på kvalitet eftersom de upplevs mer objektiva och lättare att kommunicera. Men det gäller att se upp så att man inte förlorar sig på vägen.

Svårare att mäta

Vissa, mer kvalitativa aspekter av verksamheten, kan vara nog så viktiga trots att de är svårare att mäta. Det har Susanna Alexius bland annat skrivit om i boken ”Att leda komplexa uppdrag” tillsammans med kollegan Janet Vähämäki.

– En given kvalitet i folkhögskolan är att en del som går allmän kurs inte tidigare har hittat hem i det traditionella skolsystemet men nu har fått en ny chans till utveckling. Det är förstås oerhört värdefullt både för den enskilde och för samhället, men en utmaning att kunna mäta. Det handlar om att visa på att folkhögskolan är annorlunda på ett kompletterande sätt jämfört med andra skolformer. Men då måste det annorlunda göras begripligt.

Det handlar om att kunna ställa sig i motståndarnas skor.

En utmaning för folkhögskolan är att se med kritisk blick på sig själv och sin verksamhet.

– Det handlar bland annat om att kunna ställa sig i motståndarnas skor och om att lyssna på kritiker till folkhögskolor och folkbildning. Det kan handla om kritik från Timbro om att folkbildningen är en plantskola för arbetarrörelsen eller om debatter om att folkhögskolor drivs utifrån ideal som inte alltid är demokratiska. Utifrån ett väljar- och skattebetalarperspektiv är det också en fråga om prioriteringar bland alla angelägna frågor i en tajt budget.

 Ett råd till folkhögskolorna är att vara proaktiva. I det här fallet handlar det främst om att begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet. Om verksamheten är okänd ökar risken för att frihetsgraden och självstyret urholkas, varnar Susanna Alexius.

Man behöver översätta det man gör till ett språk som andra förstår och är intresserade av. Är man rörande överens på en egen konferens eller liknande så hjälper det inte mycket utåt.

– Tänk som en diplomat. Ni behöver få en bredare omvärld att förstå hur förträfflig folkhögskolan är. Det handlar om att skapa tillit. Det jobbet har inte gjorts tillräckligt, man kan ha blivit lite självgod.

Besökt Hagabergs folkhögskola

Susanna Alexius har nyligen besökt Hagabergs folkhögskola i Södertälje för att föreläsa för folkhögskolerektorer. En av flera frågeställningar som hon tog upp är om begreppet ”självförvaltning”, är hjälpsamt, eller om ett annat vokabulär skulle kunna vara intressant att utforska framåt.

– I lägen då man kritiseras och när regeringen vill ha ökad insyn, att då hävda att ”låt oss bara få styra oss själva” kan vara svårsmält som argument. Vi kom inte på något annat begrepp på studs men jag upplevde att frågan fick gehör.

Susanna Alexius menar att Folkbildningsrådet har ett uppdrag med olika roller, det som forskningen kallar hybriditet. Å ena sidan ska de vara en granskande objektiv myndighet, även om det är en förening. Samtidigt ska Folkbildningsrådet ha fötterna i myllan och verksamheten.

– I ett läge när folkhögskolan möter kritik är det särskilt viktigt med myndighetsrollen för Folkbildningsrådet. Men då kan missnöje uppstå från professionen på olika folkhögskolor, så det gäller att klara den balansakten. 

LÄS MER: 

”Orättvisa ligger alltid i luften”