Krönika
Sara Silfverskiöld, lärare Bromma folkhögskola.
”Varför betyder Gud så mycket för er?”
Vi tittar på varandra. Vad ska vi säga till barnen från lågstadiet som är på besök på Bromma folkhögskola?
Siar hämtar sig först.
– Jag pratar med Gud under dagarna. Han förstår mig. Man kan säga att det är lite som att prata med sig själv. Fast för mig är det Gud och jag som pratas vid.
Nästa fråga är lika knepig;
– Hur kan man veta att Gud finns?
Både Sandro och jag förklarar hur Bibelns skapelse-berättelse följer den naturvetenskapliga ordningsföljden med amöbor och encelliga djur, sen vidare till fiskar, ödlor och så småningom till däggdjur och människor. Men det som verkligen gör intryck på barnen är Siars förklaring:
– Ser ni min jacka här?
Barnen nickar. Det är en ny, snygg svart jacka.
– Tror ni att den här jackan kommer från ingenstans?
Barnen skakar på huvudena och ropar:
– Nej! Det fattar vi väl!
– Så är det med oss människor också! Vi kommer inte från ingenstans! Gud har skapat oss, och allt i hela naturen.
Barnens lärare har kontaktat rektorn. Hon har förstått att skolan drivs av en kyrka, kan hon ta med sin klass så att de får träffa några troende människor?
Tre olika trosuppfattningar
Sandro som är katolik, Siar som är muslim och jag som tillhör samma Equmeniakyrka som driver folkhögskolan har fått hedersuppdraget att möta barnen. I vanliga fall undervisar jag Sandro, Siar och några andra ungdomar i SVA, svenska som andraspråk. Jag är redan imponerad av mina deltagare. Den ton de får fram i sina texter. Hur gör de? De tycks vara genier i gestaltning av vardagsupplevelser. Vad sägs om Rokayas beskrivning av hur bra filmen var en gång när hon gick på bio med sina kompisar:
”Alla hade stora skålar med popcorn men ingen åt något!”
Så fortsätter frågestunden. Vi delar upp tiden mellan oss och berättar om vår tro. Barnens lärare är inte imponerad över hur stora byggnader skolan har, hur många olika åldrar som studerar tillsammans eller hur grön den stora gräsmattan är. Det är något annat som gör intryck:
Gud skickade inte Moses, Jesus eller Muhammed till jorden för att starta en religion. Det var något annat. Något med universums kärlek eller så.
– Så roligt att se att ni representerar tre olika trosuppfattningar men att ni ändå är vänner med varandra!
Sist räcker en liten flicka upp handen och ställer frågan som får grässtråna att hålla andan.
– Om ni skulle vara tvungna att byta religion med varandra, vilken skulle ni välja?
Vi skrattar och rycker på axlarna. Det är en filosofisk fråga. Men. Spelar det någon roll? Egentligen? Gud skickade inte Moses, Jesus eller Muhammed till jorden för att starta en religion. Det var något annat. Något med universums kärlek eller så. Vad bra att vi blev påminda om det. En solig dag i Bromma.
