Skavet på folkhögskolan
Alla är inte stolta över att gå på folkhögskola, det är betydligt mer komplext än så, enligt Gustav Fridolin, forskare och folkhögkollärare på allmän kurs vid Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning. Hans forskning visar hur upplevda klasskillnader präglar deltagarnas självbild och syn på studierna, vilket krockar med folkhögskolans pedagogik.
Mellan stolthet och skam
Titeln på Gustav Fridolins senaste vetenskapliga artikel säger mycket om hans forskning: ”Att hitta hem i folkhögskolan och ändå skämmas”. Han har intervjuat 24 deltagare på allmän kurs om deras uppfattning av folkhögskolan. Målet har varit att förstå hur deltagarna upplever att omgivningen ser på folkhögskolan, hur de bemöter den synen och hur den i sin tur påverkar deltagarnas självbild.
– Jag upplever att det finns ett skav mellan hur folkhögskolan beskrivs och den verklighet som många deltagare i allmän kurs faktiskt lever i, säger Gustav Fridolin.
Frihet eller nödvändighet?
Gustav Fridolin konstaterar att folkhögskolan ofta beskrivs som ”fri och frivillig och som en andra chans”, men för många handlar det snarare om en nödvändighet.
– Men efteråt, när deltagaren ser tillbaka på utbildningen, är det många som beskriver hur folkhögskolan bidrog till att man har lyckats mot alla odds. Men det är inte så kul att stå där när oddsen skrattar en i ansiktet. Många som går på folkhögskola upplever en oro för att berätta om sin utbildning för utomstående. Det kan vara något man till och med skäms över.
Att dölja och distansera
När deltagare möter negativa attityder utifrån utvecklar de olika strategier för att hantera dem, visar studien. Man undviker att berätta att man går på folkhögskola eller upprättar distinktioner genom att tala om ”de andra” – de som har haft en bättre uppväxt än de själva.
– Ibland upprättas även distinktioner mot kurskamrater. Vissa säger: ”Jag är ju här för att jag vill plugga, medan han är här för att få CSN.” Fast inget i mina intervjuer tyder på att någon är i studier av sämre skäl än någon annan. Men det här kan skapa en skadlig misstro eftersom vi jobbar så mycket med samarbete.
Här och nu
Gustav Fridolin menar att självbeskrivningen ”en andra eller sista chans” av allmän kurs är ett misstag. Att gå på allmän kurs ska inte behöva rättfärdigas genom vad det leder till.
– Folkhögskolan har ett värde i sig själv. Därför behöver vi stärka tryggheten i att vara en plats där nuet är viktigt, utan att allmän kurs måste rättfärdigas genom vad den leder till. Slutligen konstaterar han att många skolor skulle vinna på ett närmare samarbete mellan allmän och särskild kurs.
– Att göra mer tillsammans kan stärka bilden av allmän kurs och hela verksamheten.
Gustav Fridolin är forskare och folkhögkollärare på allmän kurs vid Stadsmissionens folkhögskola i Stockholm.
LÄS ÄVEN:
Forskaren: Folkhögskolan har blivit en städgumma
