Därför går man på folkhögskola

Varför folkhögskola?

Forskarna Henrik Fürst och Erik Nylander har studerat vilken funktion folkhögskolan fyller och varför människor väljer att gå på kulturprofilerade kurser. Med hjälp av en stor mängd intervjuer har de ringat in fyra motivbilder.

– De här motivbilderna går in i varandra och ligger till grund för hur deltagarna själva skapar ett värde kopplat till de här kultur­utbildningarna, säger Henrik Fürst.

Home

Den här motivbilden finner man oftast hos unga personer som flyttar hemifrån för att vara med likasinnade personer. Här blir folkhögskolan en plats för självutveckling och en egen värld med både ljusa och mörka sidor. Vardagen stängs in i skolans värld med olika rutiner och ritualer.

– Det här är en av orsakerna till att man pratar om ”folkhögskoleupplevelsen”, där en dimension ”är som att få ett nytt hem", säger han.

Den "riktiga" folkhögskoleupplevelsen, kanske?

Hospital

Här fungerar folkhögskolan som en plats för personer som är långt ifrån arbetsmarknaden, som kanske har varit sjuka eller arbetslösa.

– I det här fallet fyller folkhög­skolan en funktion i välfärdssystemet. Den plockar upp de här personerna och blir en miljö där deltagaren, genom kultur­utövning, kan återhämta sig och återfå sig själv.

Happening

Folkhögskolan är som ett utrymme för spontana upplevelser där deltagaren inte riktigt vet vad utbildningen ska leda till. Man fångas upp i en miljö som handlar om ”här och nu”.

– I det här fallet är det inte ovanligt med deltagare som har tagit en paus från andra studier. Men det kan också handla om att man vill förändra något.

Hothouse

Utbildningen är ett medel för att uppnå ett mål i framtiden.
Folkhögskolan blir ett slags ”drivhus”, en estetisk bildning där syftet är att förbereda sig för en viss form av professionellt kulturskapande på arbetsmarknaden.

– Om deltagarna verkligen blir förberedda för det är en annan fråga som låg utanför den här studien.