Sverker Sörlin spår i framtiden

Under en mycket lång period har folkhögskolor och studieförbund setts som erkända och positiva krafter i samhället för demokrati. De står för sammanhållning, bildningsnivå och på senare tid även för integration, konstaterar Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, förbundsordförande för Folkuniversitetet och en profil i frågor om folkbildning.

– Det har under lång tid funnits en politisk samsyn för detta, vilket har yttrat sig i statlig finansiering och stöd från regioner och kommuner.

Den stora framtidsfrågan för folkbildningen är vilken politisk status och ställning den här samhällssektorn kommer få framöver, menar Sverker Sörlin. De senaste tio till femton åren har varit tuffa. För folkbildningen har ifrågasatts det senaste decenniet. 

– Kritiken mot folkbildningen och det existentiella berättigandet har fått viss politisk förankring och då tänker jag främst på Sverigedemokraterna, som inte verkar ha så mycket sympati för folkbildningen. Men kritik kommer även från andra håll, säger han.

De vill ha förkrympta människor. Jag vill att människor ska växa i alla riktningar. Då växer också samhället.

Om värdet av folkbildningen inte erkänns på samma sätt som tidigare så riskerar det att urholka bidrag och göra det svårt att driva kurser.

– Ett tecken som vi sett är att vissa kommuner inte skjuter till pengar utöver statsbidragen för folkbildning.

Enligt en undersökning av tidningen Altinget har åtta av tio folkhögskolor varit tvungna att göra nedskärningar det senaste året. Lärare sägs upp och kurser läggs ner.

Sverker Sörlin betonar att folkbildningens ställning – med föreningsliv, studieförbund och folkhögskolor – är viktigare än den kostnad som sektorn utgör i den totala utbildningsbudgeten.

– I runda tal utgör kostnaden för studieförbund och folkhögskola omkring fyra miljarder i statsbudgeten. Det motsvarar omkring en procent av de totala utbildningsanslagen.

Förra året minskade regeringen bidragen till studieförbunden med 250 miljoner kronor. I år väntas en sänkning med 100 miljoner och med 150 miljoner för år 2026. När det gäller folkhögskolan tillförde regeringen hundra miljoner kronor under förra året. Men sedan tidigare har det extra bidraget på 500 miljoner kronor tagits bort. Och för att säkra kvaliteten på kurserna har Folkbildningsrådet beslutat att minska antalet årsplatser från 33 000 till 32 000.

Trots den mörka tiden så ser Sverker Sörlin en ljusglimt, tack vare Folkbildningsutredningen.

– Jag ser den som en stoppkloss för en fortsatt dyster utveckling för folkbildningen. Utredningen är i grunden folkbildningsvänlig och betonar värdet av studieförbund och folkhögskola.

Genomskåda konspirationsteorier

På längre sikt anser han att folkbildningen borde utnyttjas mer, med växande uppgifter för studieförbund och folkhögskola.

– Ett starkt argument för det är den allmänna politiska utvecklingen i Europa och internationellt där allt fler länder går bort från demokrati och att diktatoriska tendenser tar över. En av folkbildningens verkligt stora uppgifter är att göra människor bättre informerade och skapa bättre förutsättningar för att fungera som försvarare av demokratin, säger han.

Det handlar bland annat om att kunna genomskåda konspirationsteorier och utveckla kritiskt tänkande.

– De som ogillar folkbildningen tenderar att vara mindre bekymrade över en utveckling där demokratin försvagas och verkar inte lika intresserade av ett starkt public service eller av självständighet och frihet för medier, forskning, konst eller andra centrala institutioner i en brett fungerande demokrati.

Kritik från krypskyttar

Sverker Sörlin menar att Folkbildningsutredningens förslag borgar för en fortsatt ordning där politiken håller armlängds avstånd från folkbildningen.

– Men vi ser samtidigt nedskärningar från regeringen och en nonchalant hållning till hela den här sektorn. Därtill kan vi lägga kritik från krypskyttar på nätet och kritiska röster som bara pratar om fusk och egentligen inte verkar bry sig om folkbildningen som sådan. Därför är det kolossalt viktigt att utredningen markerar att det finns stora värden i vår modell med folkhögskolor och studieförbund, som erbjuder en mångfald av verksamhet.

Kommer vi att ha en fri och frivillig folkbildning om 15 år?

– Det beror på hur striden om den politiska framtiden bedrivs. Demokratins kraft och vitalitet måste försvaras. Med en svagare folkbildning blir också Sverige svagare och medborgarna tystare och ensammare.

Under intervjun poängterar Sverker Sörlin engagerat att han vill understryka individens utveckling och frigörelse som några av de grundläggande elementen inom folkhögskola och studieförbund.

– Människor berikar sina liv med folkbildning. Det betyder att man kan göra mer, får större förståelse för andra, empati och tolerans. Man får kunskap som gör att man öppnar sin ögon. Det är bland annat sådana värden som gör att en del ogillar folkbildning. De vill ha förkrympta människor. Jag vill att människor ska växa i alla riktningar. Då växer också samhället. 

 

LÄS ÄVEN:

Gemenskap under utveckling