Nya distansvillkor ska stärka lärandet

De nuvarande villkoren för distansutbildningar inom folkhögskolan behöver uppdateras, enligt Folkbildningsrådet, som nu har fattat ett beslut om nya villkor för hur distansutbildningar ska bedrivas. Under 2024 studerade 37 procent av landets deltagare på särskild kurs på distans. Motsvarande siffra för allmän kurs var 10 procent fördelade på 48 folkhögskolor. 

– Pandemin innebar ett stort kliv framåt när det gäller digital undervisning, och där behöver vi till viss del hänga med. Tanken med förändringarna är att möjliggöra ett mer flexibelt sätt att genomföra distanskurser, säger Karin Gustavsson, handläggare på Folkbildningsrådet.

De nya villkoren börjar gälla den 1 januari 2026, med syfte att värna om folkhögskolans särart. I villkoren betonas att även distansundervisning ska präglas av ett gemensamt lärande och socialt sammanhang.
– Vi vill att det ska finnas en folkhögskolevariant av distanskurser, säger hon.

Inte bara en pedagogisk idé

I framtiden ska minst hälften av tiden i en distanskurs tillbringas i samma grupp, med gemensam undervisning tillsammans med läraren: 10 timmar. I nuvarande villkor står det att en kurs på heltid i genomsnitt ska ha fyra timmar schemalagd och lärarledd tid per dag. För en tid sedan, när Folkbildningsrådet gjorde en undersökning riktad till deltagaresom studerade allmän kurs, uppgav deltagarna att gruppgemenskapen är den viktigaste faktorn för att lyckas med sina studier.

– Det gemensamma lärandet är alltså inte bara en pedagogisk idé – det är något deltagarna värdesätter högt, säger hon.

Folkbildningsrådet anser alltså att villkoret om att halva undervisningstiden ska ske i sammanhållen grupp tillför kvalitet för deltagare som i dag inte tillhör en fast grupp.

– När vi har samtalat med lärare och rektorer har vi sett exempel i allmän kurs där deltagarna delas in i flera olika grupper beroende på ämne och nivå. Det kan innebära att en deltagare träffar upp till sju olika grupper under en vecka, utan att tillhöra någon fast grupp. 

Kan man sammanfatta förändringarna med att distansundervisning ska likna ”fysisk” undervisning mer än den har gjort hittills?
– Det vi vill lyfta är att det finns en skillnad mellan att bara skriva något på egen hand och kanske gå in digitalt en halvtimme per dag och riva av en uppgift, och att interagera med andra deltagare i realtid. En folkhögskolekurs på heltid ska motsvara heltidsstudier.

Kan de här nya riktlinjerna förändra antalet folkhögskolor som håller distanskurser?
– Det är möjligt att vissa kurser inte längre är genomförbara om de bygger på att deltagare studerar helt på egen hand hemma. Och vissa kurser kommer att behöva ändra sitt upplägg, säger Karin Gustavsson och tillägger att målet inte är att alla nuvarande kurser ska kunna passa in i de nya villkoren.
– Några exempel på kurser som i vissa fall kommer att fortsätta att ges som fjärrundervisning är yrkeskurser eller vissa allmänna kurser, eftersom det passar målgruppen. Det kan finnas grupper där fjärrundervisning passar bättre för målgruppen. 

Finns det risk att det blir dyrare att bedriva distanskurser eftersom det kan kräva mer renodlad undervisningstid?

– Vi förväntar oss att kurser på distans ska ha samma höga kvalitet som kurser på plats, därför är det rimligt att det går åt minst lika mycket planerings- och undervisningstid på kurser av båda typerna. Här blir det nog inte så stor skillnad för skolorna.

LÄS ÄVEN:

”Distanskurser kräver mer omtanke än IRL-undervisning”