Majoriteten få jobb efter yrkeskurser

Den samtalsbaserade pedagogiken är framgångsrik, konstaterar Jan Jonsson, enhetschef på Folkbildningsrådet.

Nyhet En klar majoritet har jobb eller studerar vidare efter att ha gått en yrkeskurs på folkhögskola. Det framgår i en ny rapport från Folkbildningsrådet.
– Siffrorna visar att folkhögskolans arbetssätt fungerar och att behoven av yrkesutbildade är stora i samhället, säger enhetschef Jan Jonsson.

Björn Andersson

Idag 10:31

Folkbildningsrådet har tagit fram en ny rapport om folkhögskolans kurser utifrån siffror från SCB. De yrkesinriktade kurserna är särskilt framgångsrika när det gäller att leda till arbete eller vidare studier. Dessutom är avhoppen få.

Tre år efter avslutade studier är 58 procent av deltagarna från yrkeskurser etablerade på arbetsmarknaden medan 19 procent har en svag ställning på arbetsmarknaden. En av tio studerar på högskola och 7 procent studerar på andra utbildningsformer. Endast fem procent av de som gått på yrkeskurser varken arbetar eller studerar.

Framgångsfaktorer

Jan Jonsson, enhetschef på Folkbildningsrådet, menar att folkhögskolans pedagogik är en framgångsfaktor för yrkeskurserna.

– Den samtalsbaserade pedagogiken, små studiegrupper, hög lärartäthet och deltagarinflytande fungerar. Det gäller både för allmän kurs och för olika yrkeskurser.

Avhoppen från yrkeskurser är tolv procent medan motsvarande siffrorna för allmän kurs på grundskolenivå är 29 procent och 25 procent på gymnasienivå.

– Att avhoppen är högre på allmän kurs beror på målgruppen. Många på allmän kurs har kort utbildningsbakgrund och saknar studievana. Men jämfört med komvux och ordinarie skolväsende, där till exempel en av fyra inte fullföljer gymnasiet, så har folkhögskolan bra resultat, säger Jan Jonsson.

Lokalt anpassade

Vanliga yrkeskurser på folkhögskolan är utbildningar till fritidsledare, lärarassistent, socialpedagog, undersköterska och yrkesutbildning inom musik, konst och teater.

– Eftersom folkhögskolorna själva styr kursutbudet så det brett och ofta lokalt anpassat. Störst bland yrkeskurserna är utbildningar till fritidsledare, socialpedagog och behandlingspedagog. De två sistnämnda växer och behoven är stora i samhället.

I en tidigare artikel i Folkhögskolan har forskaren Filip Wijkström uttryckt kritik mot att utbildningsformen folkhögskola allt mer har släppt sin rörelseförankring som plantskolor för folkrörelsernas blivande aktivister och ledare. Han menar att folkhögskolan i stället har blivit en del av det offentliga utbildningssystemet.

– Folkhögskolorna har blivit offentliga sektorns städgumma, säger forskaren Filip Wijkström vid Handelshögskolan i Stockholm.

Värna om särarten

Jan Jonsson ser ingen överhängande fara för att folkhögskolan blir för mycket av beställningsutbildning för arbetsmarknaden.

– Jag ser inte den risken som stor. Men det är viktigt att folkhögskolan värnar sin särart med balans mellan utbildning och bildning. Folkhögskolan behöver vara en del i det samhälle där den verkar och där är yrkesutbildning en viktig del. Små studiegrupper, hög lärartäthet och deltagarinflytande ska gälla på så väl allmän kurs som på yrkeskurser.

Den reglering som finns är att minst 15 procent av deltagarna på en folkhögskola ska gå allmän kurs.

– Genomsnittet ligger på omkring 40 procent så det är god marginal, säger Jan Jonsson.

Han menar att en framgångsfaktor för folkhögskolan är att deltagare som står långt från arbetsmarknaden lyckas på yrkeskurser. Det kan bland annat beror på att de har en bakgrund från allmän kurs.

– De kan ha börjat med en studiemotiverande kurs för att sedan fullfölja allmän kurs på gymnasienivå och därefter profilerad yrkeskurs. Det är en styrka att kunna erbjuda hela den utbildningskedjan.

Att intresset är stort för utbildningar med god arbetsmarknad, visar nya siffror från Universitets- och högskolerådet. Tio av de 14 yrkesexamensutbildningar som listas i rapporten, har fler sökande nu till hösten 2025 jämfört med i fjol. Några exempel är utbildning till optiker, arbetsterapeut och sjuksköterska.