Folkbildning som bygger framtid – mitt i kriget

Serhii Chumachenko, Ukrainian folk high school Vovchok, Irina Maister från Mångkulturella folkhögskolan och Mats Ehn från föreningen Karibu. Foto: Yuliia Kravchenko.

När kriget slår sönder samhällen kan folkbildning bli en livlina. I Göteborg samlades deltagare från Ukraina och flera andra länder för att kraftsamla kring ett gemensamt mål – att bygga upp ett starkt och hållbart folkhögskolesystem i Ukraina.

Vad krävs för att etablera ett hållbart folkhögskolesystem i ett land? Och hur kan vi hjälpa Ukraina att åstadkomma det? Det var centrala frågor under konferensen “Focal Point Ukraine – Democracy, Civil Society and Folkbildning in Time of Crisis”, som nyligen hölls på Mångkulturella folkhögskolan i Göteborg.

Konferensen samlade över 80 deltagare från Ukraina, Tanzania och de nordiska länderna.
Gemensamt för dem alla var ett starkt engagemang för folkbildning som ett verktyg för demokratisk utveckling – både i fredstid och under krig.

Irina Maister, rektor vid Mångkulturella folkhögskolan, var en av initiativtagarna till konferensen.
– Ett av målen var att diskutera hur man kan bilda en grupp eller förening som stödjer uppbyggnaden av folkhögskolor i Ukraina. Det största problemet just nu är att alla resurser går till kriget. Här behöver de hjälp med idéer kring hur folkhögskolor kan finansieras.

Maggid Mjengwa, generalsekreterare Karibu Tanzania Organization (KTO), Lisbeth Trinskjaer, ordförande för danska folkhögskoleföreningen, Kjersti Versto Roheim, ordförande för norska folkhögskolerådet, Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola och Sirkka Hokkanen, styrelseledamot i Nordiska Folkhögskolerådet. Foto: Yuliia Kravchenko.

Ukrainas enda folkhögskola

En nyckelperson i sammanhanget är Serhii Chumachenko, rektor för Ukrainas enda folkhögskola i byn Vovchok och en stark förespråkare för folkbildningens roll i samhällsbygget. Under konferensen berättade han om skolans utveckling och om de utmaningar som kriget har fört med sig.
”Folkbildningen är ett sätt att skapa en demokratisk kultur i ett samhälle utan starka demokratiska traditioner, har han tidigare sagt i en intervju med Tidningen Folkhögskolan.

När Serhii Chumachenko startade skolan strax före kriget, låg fokus på frågor som rörde lokalsamhället. Sedan ställde de snabbt om till civilförsvar, och har under de senaste tre åren utbildat 40 000 instruktörer i krisberedskap – exempelvis i första hjälpen och minröjning – med stöd från bland andra MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).
– De ställde om väldigt snabbt, och det kan vi lära oss av. Folkhögskola är en mycket flexibel form som i det här fallet faktiskt räddar liv, säger Irina Maister.

Irina Maister från Mångkulturella folkhögskolan.

Trots kriget finns en tydlig vision hos de ukrainska folkbildarna, berättar Mats Ehn, styrelseledamot i Karibu världen och en av initiativtagarna till konferensen.
– Fokus ligger inte enbart på tillfälliga projekt, utan på ett långsiktigt samhällsbygge, säger Mats Ehn.

Sedan backar han tillbaka i tiden och berättar hur Serhii Chumachenkos intresse för den skandinaviska folkbildningsmodellen väcktes under ett studiebesök på Biskops Arnö 2016.
– Han blev överväldigad av den pedagogiska modellen. Det var exakt det han hade letat efter. Det vill säga praktiska verktyg för att bygga upp en demokratisk kultur.

Paraplyorgansitation i Ukraina

Från Tanzania deltog Maggid Mjengwa, generalsekreterare för Tanzania Karibu organization (KTO), och bidrog med erfarenheter av hur man i samarbete med den svenska folkhögskolerörelsen kan bygga upp en välfungerande folkhögskolemodell. Tanzania är det enda landet i afrika som har folkhögskola, berättar Mats Ehn.
– Det är ett exempel på ett framgångsrikt internationellt samarbete där den svenska folkhögskolerörelsen har spelat en avgörande roll. Här var syftet att diskutera vad Ukraina kan ta med sig från det afrikanska exemplet, säger han.
I dag finns en paraplyorganisation i Tanzania, KTO, som kan liknas vid de svenska intresseorganisationerna Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation (OFI).

Framtid arbete

Irina Maister berättar att konferensen avslutades med workshops och diskussioner om vägar framåt.
– Vi försökte samla in olika förslag, men har ännu inte hunnit sammanställa dem. Förmodligen kommer vi att starta en strategisk grupp som delas in i olika undergrupper: en som fokuserar på att hitta metoder för hur vi kan bidra med pedagogisk utveckling – till exempel genom att ordna kurser om folkbildningens teori och praktik för intresserade lärare. Och andra som arbetar med strategier för finansiering och hur kan vi annars stödja nya folkhögskolor i Ukraina.

Det kan också bli aktuellt med en grupp för internationella samarbeten och erfarenhetsutbyte.

Men konferensen blev också ett tillfälle att reflektera över vad vi har i Norden.
– En lärdom är hur viktiga våra egna institutioner är. De är inte självklarheter. De är resultatet av lång kamp och engagemang. Och dessa måste vi försvara, för de är en del av vår demokratiska infrastruktur.

Hjälp med dialogmetoder

Irina Maister kom till Sverige från Krim 2008 och beskriver hur hon upplever det demokratiska klimatet i Ukraina.
– Det är inga problem att uttrycka sig fritt, men dialogkulturen behöver utvecklas så att det inte blir konfrontation. Det handlar om att hitta konsensus och kunna samtala på ett sätt som leder framåt. Och där kan man behöva hjälp med, till exempel, folkbildnings dialogmetoder.

Slutligen understryker Mats Ehn att svensk folkbildning har mycket att erbjuda internationellt.
– Vi är världsledande när det gäller folkhögskolor, men spelar en mycket liten roll i det internationella utvecklingssamarbetet. Och det vill vi ändra på. Karibu Världen vill, tillsammans med folkhögskolorna, bli en stark aktör inom internationellt folkbildningsarbete.

LÄS MER:

Han startade Ukrainas första folkhögskola

Ukrainska lärare välkomnas till svenska folkhögskolor