Debatt: Sverige halkar efter om inte språkämnena stärks

Den 9 maj uppmärksammas att Sverige firar 30 år som medlem av EU. Detta innebär att vi ingår i ett internationellt sammanhang, vilket bland annat ska stärka individens möjligheter till att studera och arbeta inom EU, men också möjligheter till handel och politiskt samarbete. Allt detta kräver språkkunskaper och kunskaper om andra länders seder och bruk. 

Sverige är ett land där många anser att “det räcker med engelska”. Språkens ställning i svensk skola är lägre än andra ämnens och allt färre läser språk på landets högskolor. Detta rimmar illa med en vilja om internationellt samarbete och interkulturell samsyn. Det rimmar också illa med det omfattande behovet av språkkunskaper på arbetsmarknaden som många svenska företag rapporterar om, liksom internationella företag som är etablerade i Sverige.

Når inte upp till EU:s flerspråkighetsmål

Europeiska kommissionen lanserade 2017, i samband med toppmötet i Göteborg, målet att “senast 2025 ska alla ungdomar i EU efter avslutat gymnasium ha goda kunskaper i två språk utöver modersmålet”. Sverige kan idag inte påstås nå upp till Europeiska unionens mål gällande kunskaper i flera språk. Moderna språk ingår i dagens system enbart på de naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, ekonomiska och humanistiska programmen. I nuläget läser drygt hälften av gymnasieeleverna på något av dessa program. Inte ens elever som läser hotell- och turism måste läsa ett modernt språk. I samband med den omfattande gymnasiereformen Gy25 hade politikerna möjligheten att genomföra förändringar inom programstrukturerna, men valde att inte ändra någonting kring språken. Detta trots att dagens utbildningssystem och det som ligger framför oss går emot EU:s språkpolitik.

De utredningar som gjorts under våren kring ny läroplan för grundskolan, ”Kunskap för alla” och för ett nytt betygssystem, ”Ett likvärdigt betygssystem” inkluderar flera förändringar som riskerar få effekten att ännu färre elever läser språk. Både i grundskolan och på gymnasiet planerar man nu att plocka bort den extrapoängen som eleverna hittills fått för att läsa moderna språk. Dessa poäng har gynnat elever vid antagning, och borttagandet av dessa kommer sänka elevernas motivation att välja ämnet. Det som saknas är förslag på hur man ska uppmuntra fler elever att läsa språk.

Måste bli ett obligatoriskt ämne

Om våra politiker på allvar vill att de kommande generationerna ska kunna delta aktivt i det internationella samarbetet behöver fler av dagens ungdomar bli flerspråkiga. Det handlar både om demokrati och om att stärka positionen på arbetsmarknaden internationellt.

Den viktigaste åtgärden är att moderna språk måste få status som obligatoriskt ämne i grundskolan. Moderna språk är det enda skolämne som är frivilligt att läsa. Det skickar en skarp signal till våra elever att vuxenvärlden inte tycker att språk är för alla. Vi menar att alla kan lära sig språk, och att alla bör lära sig språk. Målet med undervisningen på grundskolan är inte att man ska tala sitt språk flytande, utan att man ska bygga grundläggande färdigheter att kommunicera med andra, skapa större förståelse för andra kulturer och ta steg mot att kunna bygga vidare med mer kunskaper under gymnasieskolan och efter skoltiden. Språkundervisning är en viktig del av skolans demokratiarbete och en grundsten i förståelsen för andra människor.

Krävs skarpare skrivningar

Nästa steg är att ge fler möjligheter att läsa språk på gymnasiet. Idag placeras språklektioner ofta på ett sätt så att man följer lagen, men inte gynnar elevernas lärande. Att göra den extra ansträngning som det är att läsa språk när lektionen är flera timmar lång, placerad sent på eftermiddagarna och kanske till och med på en annan skola som kräver en resa under skoldagen är allt annat än uppmuntrande. Ofta byggs också scheman så att elever på vissa program inte kan läsa språk som individuellt val. Skarpare skrivningar krävs för att skolhuvudmän, rektorer och schemaläggare ska ge våra elever lika goda förutsättningar att läsa språk som andra ämnen.

I en tid då källkritik, främlingsfientlighet och inskränkningar i yttrandefriheten dominerar nyhetsrubrikerna kan språkundervisning inte betraktas som något enbart för ett fåtal – det borde vara något som alla elever får ta del av. Om våra politiker anser att EU-tillhörighet är viktigt och vill stärka Sveriges ställning inom det europeiska samarbetet måste de politiska besluten fattas i linje med EU:s språkpolitik. Det är dags att visa att man anser att språkkunskaper är viktiga.

Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund

Henri Houssemaine, ordförande i Fransklärarföreningen, lärare på Franska skolan

Soledad Miguel, ordförande för SPLF och CAPES, paraplyorganisationen för spansklärarföreningarna i Sverige

Ewa Fallenius, VD för Franska Handelskammaren i Sverige

Aino Weber, chef för Tysk-Svenska Handelskammarens språkinitiativ Deutsch – Ditt val!

Sabine Brachmann-Bosse, Goethe Institut Schweden

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren