Hård språklärarkritik mot statliga utredningarna
Mia Smith, ordförande för Språklärarnas riksförbund, riktar hård kritik mot både läroplans- och betygsutredningen.
Moderna språk
Inget obligatorium, inget slutprov, meritpoängen försvinner.
– Följden blir att färre elever fortsätter läsa moderna språk, säger Mia Smith, ordförande för Språklärarnas riksförbund som riktar hård kritik mot både läroplans- och betygsutredningen.
Gör moderna språk obligatoriska i grundskolan. Det kravet har Språklärarnas riksförbund drivit i flera år, men inte fått gehör.
– Vi är många som känner en stark oro. Läroplansutredningen och betygsutredningen har enbart negativa konsekvenser för moderna språk, säger förbundets ordförande Mia Smith.
Utredningsförslagen är ute på remiss och Mia Smith pekar på ett antal områden där hon och hennes medlemmar är kritiska:
Inget obligatorium för språk föreslås. När det är frivilligt att läsa moderna språk i grundskolan skickar vuxenvärlden en tydlig signal till eleverna att det finns ett ämne som är mindre värt än andra, menar Mia Smith.
– I svensk grundskola sticker moderna språk ut som det enda skolämne som inte är obligatoriskt att läsa. Obligatorium är ett otroligt viktigt steg för att stärka språkens status i svensk skola, säger hon.
Så länge det är frivilligt att läsa moderna språk sänder det också budskapet att språk är något som inte alla fixar.
– Det är en elitistisk syn. Alla kan lära sig språk och alla mår bra av att lära sig språk. Man måste inte prata flytande och bli språklärare för att ha nytta av språkkunskaper.
”Signalerar att språken är oviktiga”
Mia Smith vänder sig också emot en återgång till att bara söka till gymnasiet på 16 betyg, inte som i dag 17 betyg. För tio år sedan ändrades reglerna så att den som söker från grundskolan till gymnasiet gör det på 17 betyg i stället för som tidigare på 16. Den som fått betyg i moderna språk som språkval får beräkna meritvärdet på summan av det betyget och de 16 bästa betygen i övrigt.
– Det var en reform för att få fler att fortsätta läsa språk. Men det plockar man nu bort enligt utredningens förslag. Det signalerar att språken är oviktiga i svensk skola. En sådan förändring leder till att färre elever orkar hålla fast vid moderna språk i årskurs nio.
Meritpoängen försvinner, vilket innebär att eleverna inte längre kommer få extra poäng för att ha läst engelska, matematik eller moderna språk på nivåer utöver vad som krävs för behörighet till en högskoleutbildning. Det kommer göra att färre elever fortsätter med moderna språk både i grundskolan och gymnasiet, menar Mia Smith.
Det finns idag nationella bedömningsstöd i moderna språk. Språklärarnas riksförbund förespråkar att dessa ska bli obligatoriska åtminstone i årskurs nio, då det skulle skapa jämnare övergångar mellan grundskolan och gymnasiet.
– Idag signalerar många gymnasielärare att betygen från grundskolan inte alltid motsvarar elevernas kunskaper. Att göra bedömningsstöden obligatoriska skulle minska det problemet. Man har i utredningen övervägt detta, men valt att inte gå vidare med förslaget.
Kritisk mot förändringen i slutproven
De slutprov som utredaren föreslår ska endast bli skriftliga, vilket för engelskämnet skulle bli förödande, menar Mia Smith. Om samma förändringar skulle gälla även bedömningsstöden i moderna språk blir det samma effekt där.
Mia Smith påminner om att kursplanerna i moderna språk är samordnade med övriga Europa för att det ska finnas en gemensam syn på vad språkkunskaper ska vara. I den samsynen är den muntliga förmågan lika viktig som den skriftliga.
– Om vi har ett slutprov där det muntliga försvinner, så kommer vi tappa den balansen.
Hon är också bekymrad över att de svenska skolhuvudmännen bara behöver erbjuda två av de tre stora moderna språken franska, spanska och tyska. Ytterligare ett bekymmer är att det inte är den enskilda skolan som måste erbjuda språken utan huvudmannen.
– Det som då kan hända är till exempel att en elev på gymnasiet får höra att den självklart kan läsa franska steg ett, för det är reglerat enligt lagen. Men för att kunna göra det måste eleven då ta bussen till en skola som ligger en bra bit bort. Resultatet blir då att han eller hon då väljer att inte läsa språket, säger Mia Smith.
LÄS ÄVEN
Forskaren: Pensionerade språklärare kan lyfta skolan
Hård kritik mot hur moderna språk behandlas i Sverige
Så stärker språklärare elevernas muntliga kommunikation
Han tvättar bort tyska grammatikens mossiga stämpel
