Så stärker du elevernas digitala självförsvar
Thomas Nygren är professor i didaktik vid Uppsala universitet och aktuell med forskningsprojektet Gäcka, om undervisning i digital källkritik.
Forskning Ska elever kunna genomskåda nätets bluffar behöver de rustas med en rad källkritiska strategier – i flera olika ämnen. Det menar professorn Thomas Nygren, som tillsammans med lärare utforskat hur skolan kan stärka elevernas digitala självförsvar.
Trots att de lever stora delar av sina liv i den digitala världen kan många tonåringar inte värdera information på nätet. Enligt den internationella kunskapsmätningen ICILS 2023 är det en grundläggande digital kompetens som fyra av tio elever i årskurs 8 saknar.
Det överraskar inte Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala universitet.
– Nej, för digital källkritik är supersvårt. Tyvärr är det väldigt lätt att bli lurad, säger Thomas Nygren, som länge forskat om undervisning i källkritik.
En svårighet för lärare, som ska stimulera ungas källmedvetenhet, har varit att det saknats evidensbaserat undervisningsmaterial i digital källkritik.
Att utforma vetenskapligt utvärderade lektionsupplägg var därför slutmålet för det nyligen avslutade forskningsprojektet Gäcka, som letts av Thomas Nygren.
Två strategier för att faktagraska
I projektet har forskare och gymnasielärare tagit fram flera olika upplägg, som testats på gymnasieelever i klassrumsexperiment.
– Nu har vi ett färdigt material, som vi vet främjar källkritik i klassrummet och som lärare kan använda sig av, säger Thomas Nygren.
Projektet har jobbat med två generella strategier för att elever ska bli bättre på att identifiera manipulativt innehåll och lära sig faktagranska texter och bilder på nätet. Utöver det har flera ämnesspecifika arbetssätt i samhällskunskap, historia, biologi, psykologi och bild tagits fram (se tipsen på nästa sida).
– Källkritik kan vara väldigt olika saker i olika ämnen. Det finns inte en strategi för att bedöma information, utan det behövs flera. Det är en kombinationskunskap, säger Thomas Nygren.
Källtillit lika viktigt som källkritik
Medan historielärare traditionellt sett lagt stor vikt vid att lära eleverna att kritiskt granska, värdera och själva tolka olika källor behöver en källkritisk undervisning i naturvetenskapliga ämnen delvis ha ett annat fokus, menar han.
– Här handlar det mycket mer om källtilit och att lära eleverna vad vetenskaplig konsensus innebär, så att de blir kompetenta nog att bedöma vilka hälsorekommendationer eller klimatutsagor som de faktiskt ska lita på, säger Thomas Nygren.
Han varnar för att ett överdrivet och förenklat fokus på källkritik i skolan kan leda till att eleverna blir cyniskt skeptiska till all information. Förutom källtillit understryker han därför även vikten av gedigna ämneskunskaper.
– Kunskaper om källkritiska principer är viktiga, men det är också viktigt att fakta finns på plats. Ju mer kunskaper du har om ett ämne desto bättre kommer du bli på att förhålla dig till vilseledande information.
Lektionsmaterial för gymnasiet och högstadiet finns på nyhetsvarderaren.se
LÄS ÄVEN
Forskaren: Elever luras när känslorna tar över
Elevstyrda diskussioner – med begränsade ämneskunskaper
”Offrar vi ämneskunskaper för källkritik får vi inget av dem”
