Forskning: Simulatorer som pedagogiskt verktyg
Max Ghodrat Husseini och vård- och omslagsläraren Ingela Kjellander skapar upplevelser för äldre med hjälp av VR-glasögon, medan eleven till höger övar på att köra lastbil. Foto: Fredrik Jalhed och Noak Martinsson.
Forskning Vilka möjligheter och utmaningar finns det med simulatorstödd undervisning? Det är en frågeställning i ett nytt forskningsprojekt. En fördel är att flera elever kan träna samtidigt och få återkoppling av både läraren och simulatorn.
Simulatorer utvecklas ständigt och används på flera yrkesprogram. Nu pågår ett praktiknära forskningsprojekt om simulatorstödd undervisning på naturbruksprogrammet vid tre skolor. Projektet omfattar yrkesutbildningens olika lärmiljöer där simulatorstödd undervisning är en. Övriga lärmiljöer är autentisk skolförlagda miljö, arbetsplatsen under APL, klassrummet samt lärplattformen. En fråga som studeras är hur dessa olika miljöer kan integreras i undervisningen.
– Det händer mycket på arbetsmarknaden bland annat med den tekniska och digitala utvecklingen. Utifrån det behöver yrkesutbildningarna vara aktuella och framåtsyftande. Det här är ett undervisningsnära forskningsprojekt där medverkande lärare och forskare samarbetar, säger Susanne Gustavsson, som är forskare vid Göteborgs universitet och projektledare.
Projektets tre frågeställningar
- Vilka möjligheter och utmaningar identifieras i den simulatorstödda undervisningen med målet att förbereda för anställningsbarhet och för ett föränderligt arbetsliv?
- Hur kan aktuell och långsiktig yrkeskunskap bearbetas och utvecklas i yrkesutbildningens olika lärmiljöer?
- Vilka faktorer främjar elevers lärande och kunskap för deltagande i ett hållbart och inkluderande arbetsliv?
Källa: Susanne Gustavsson, forskare vid Göteborgs universitet.
I projektet ingår flera moment där simulering kan användas för att öva på maskiner, fordon och olika redskap.
– Det finns simulatorer för alla typer av fordon inom utbildningssektorn. Simulatorstödd undervisning har dessutom funnits länge för flera yrken till exempel inom vård- och omsorg.
Susanne Gustavsson ser flera fördelar med att använda simulatorstödd undervisning på naturbruksprogrammet.
– Ska man sitta bredvid en elev som kör traktor så krävs en lärare per elev. Med simulatorer kan flera elever träna på olika typer av arbetsuppgifter och läraren kan vara med och ge återkoppling. Simulatorerna värderar även övningarna och den möjligheten finns inte i en vanlig traktor.
Simulatorn kan till exempel utvärdera hur det går att backa med släp, lasta eller hur stor bränsleförbrukningen är under ett moment.
– Lärmiljön med simulatorer är ofarlig och man kan träna samma moment hur många gånger som helst. Simulatorerna förbereder eleverna på autentiska situationer som så klart också måste genomföras i skolan. Inför APL behöver eleverna till exempel ha tränat med simulator och med fordon på skolan.
Finns det risker med att simulerad undervisning tar över så att eleverna inte får öva på riktiga maskiner?
– Om en skola har inställningen att enbart använda simulerad undervisning så skulle jag som yrkeslärare inte stanna kvar där. Men jag tror att den inställningen är sällsynt. Det är något helt annat att vara i den autentiska miljön. Det ser vi på eleverna. De lever upp och blir en annan person när de får köra en riktig maskin. Men de har med sig färdigheter från den simulatorstödda undervisningen. Elever behöver olika lärmiljöer, som klassrum, autentisk miljö och simulerad undervisningsmiljö.
Aktionsstudien har inledningsvis bland annat ägnats åt en kartläggning.
– En första del är att ta reda på vilka förväntningar branschen har på elevernas kunskaper och hur man utifrån det behöver inrikta undervisningen.
Mer om projektet
- Projektet genomförs på naturbruksprogrammet och programmet för skog, mark och djur vid anpassad gymnasieskola.
- Titeln är ”Simulatorstödd undervisning i yrkesutbildning. Digitaliseringens möjligheter för elevers lärande och utveckling av yrkeskunskaper (YRKSIM)”
- Projektgruppen består av tre lärare och två forskare. Skolorna som ingår är Västra Götalandsregionens naturbruksskolor.
- Projektet, som finansieras av Skolforskningsinstitutet, pågår fram till 31 december 2026.
LÄS MER:
