Helén Svensson med elever på Högskolan i Borås.
Helén ger allt – för elever och andra syv:ar
Mitt jobb Helén Svensson är inte ensam på jobbet. På högskolan i Borås har hon fem syv-kollegor, och hon ingår även i flera nätverk och samverkansgrupper.
LÄS MER Radarparet som brinner för vägledning
När Helén Svensson var klar med sin tvååriga gymnasieutbildning fick hon jobb på Electrolux i Mariestad. Hon jobbade tvåskift men konstaterade efter ett tag att arbetet var ganska enahanda och inte särskilt roligt. Ett besök hos studie- och yrkesvägledaren på vuxenutbildningen fick henne att komma vidare.
– Han var så entusiasmerande när han berättade. Jag tyckte att hans jobb verkade kul och tänkte att yrket kunde vara ett gott alternativ även för mig. Som 24-åring började jag min syv-utbildning i Umeå, en lagom stor stad.
Nätverkande är viktigt. Så många syv:ar känner sig ensamma i sin roll.
I dag har Helén Svensson över 30 års erfarenhet som studie- och karriärrådgivare, mestadels i högskolemiljö. Men sitt allra första syv-jobb fick hon på IV-programmet i Borås med mycket riktad undervisning och vägledning till eleverna.
Efter sju, åtta år kom sedan eran då den statliga satsningen Kunskapslyftet sjösattes och Helén berättar hur hon i samband med det bytte jobb och var med och startade ett Vägledningscenter, Infoteket Vägledningens hus.
– Där var det vägledning på en övergripande nivå, och det brinner jag verkligen för.
Under tiden på Vägledningscenter arbetade hon även en dag i veckan för vuxenutbildningen. Ett uppdrag som hon tyckte mycket om:
– Det var spännande att träffa människor med olika erfarenheter och få ta del av deras livsberättelser. Som vägledare får vi mycket förtroende, det kan bli väldigt öppenhjärtiga och personliga samtal. Det är ju inte så att jag som vägledare har som ambition att gräva i något av nyfikenhet, men det ger en tydlig bild av vem man har framför sig så att man kan hjälpa dem framåt på bästa sätt.
Helén Svensson arbetade på Vägledarcentret i sju år. Det var när hon kom tillbaka efter sin föräldraledighet och många förutsättningar på arbetsplatsen hade förändrats som hon sökte sig vidare – till högskolan.
Hon började på institutionen för pedagogik 2008 där mycket av arbetet var bundet till själva programmet. Men att arbeta på detaljnivå är inte Heléns melodi. För att återgå till det mer övergripande sökte hon därför en tjänst mer centralt. Nu är hon inne på sin tredje plats på högskolan och tjänsten hon har i dag är en blandning av de två tidigare, förklarar hon. Hon är vägledare för flera olika utbildningar, bland annat polisutbildningen, tekniskt basår, informatikutbildningar och kandidatexamen i digital informationsdesign och utveckling.
– Alla har sina specifika frågor utifrån sina respektive program. Men jag hjälper även dem som vill in på programmen och berättar hur det fungerar, om poängen räcker och liknande.
Arbetsveckorna är fyllda av besök och telefonsamtal med studenter som ska börja på högskolan, de som hamnat fel eller kanske saknar kurser. Helén hjälper även till med cv-granskning och förberedelser inför anställningsintervjuer och håller även föreläsningar om studieteknik för sina program och om enskild hjälp i studieteknik. Möten med övrig personal på högskolan ingår också, liksom möten med alumner som har tillgång till högskolans syv under två år efter avslutade studier.
Vissa arbetsuppgifter hjälps högskolans sex vägledare åt med. Som exempelvis ärendehanteringssystemet, där de fördelar och svarar på mejl, och deltagandet på olika mässor runt om i landet och hos de skolor som bjuder in. Att inte vara ensam i sin roll är något Helén har strävat efter under alla sina år som syv:
– Det betyder jättemycket att ha kollegor. Även om vi inte alltid jobbar på samma sätt kan vi ta hjälp av varandra och ta del av varandras material. Vi har ju alla samma grund och pratar om samma saker.
Men det är inte bara internt på skolan som samverkan sker. Under hela sin karriär har Helén arbetat både kommunalt och regionalt med olika nätverk för att stärka professionen.
– Inom högskola och universitet finns en nationell samverkansgrupp för studie- och karriärvägledare. Jag är nu inne på mitt tredje och sista år som ordförande där. Nätverkande är viktigt. Genom åren har jag sett hur många syv:ar känner sig ensamma i sin roll, att arbetsuppgifterna då lätt suddas ut och att man får göra mycket annat i stället för det man ska. Då är det bra att kunna diskutera med andra och få stöd.
Förutom att arbeta övergripande och nätverka tycker Helén att det allra finaste med yrket är när hon kan ge hopp, få till en förändring och bana väg till framtiden för de sökande hon möter.
– De där gångerna när man ser att det glimmar till är det som allra mest stimulerande.
LÄS ÄVEN
Rapport: Utmaningarna med att så många läser vidare
