Berit Haugen: ”SYV är ett elevhälsoarbete!”

LÄS MER: Forskare efterlyser samarbete mellan EHT och vägledare

Det pågår lektion i sal A7 på Ås skola i Krokom, långt in i korridoren på andra våningen i A-huset med utsikt över ortens kyrkogård. Det är Berit Haugen, studie- och yrkesvägledare på skolan, som har en av veckans sex schemalagda vägledar-lektioner. I dag är niorna på plats och de arbetar med boken ”Välja karriärväg – Träna din valkompetens”, ett läromedel som Berit själv står som författare till.

– Det var på mitt initiativ som boken kom till, säger hon. Det fanns inget material för eleverna tidigare, men nu har vi den här sedan ett år tillbaka. Det känns fint. Tidigare hade jag materialet på lösa blad i många år.

Skollagen säger att det ska finnas ”tillgång till” SYV, men vad innebär det?

Att ha en lärobok i undervisningen blir en tydlig signal om att ämnet är viktigt. Att studie- och yrkesvägledning inte är en vid-sidan-om-kunskap på skolan vittnar även de schemalagda lektionerna om.

– Det är kanonbra. Jag vet att det inte är så överallt, och det är många rektorer och skolchefer runt om i landet som inte har så bra koll på vårt uppdrag och vad vi skulle kunna bidra med. Men vi har ganska bra förutsättningar i Krokom. Här på Ås skola har man utökat åttornas och niornas skoltid för att jag ska kunna ha dem på en 40-minuterslektion varje vecka.

Berit Haugen påpekar att det i senaste Framtidsval-utredningen föreslås just att vägledning får egen tid, däremot finns inga förslag om att det ska bli ett eget ämne, då krävs lärarlegitimation. 

– Det finns många bra strukturerade förslag i utredningen. I våra grannländer finns redan egen tid. Vi i Sverige är ensamma om att ha egen studie- och yrkesvägledar­utbildning, och jag tycker att det är bra att vi inte är betygsättande. Eleverna ska kunna bolla saker med mig och diskutera framtiden förbehållslöst utan att det på något sätt kan påverka betygen.

– Egen tid i schemat innebär att jag slipper be om lov att utföra mitt jobb med eleverna. Jag ska inte behöva ”ta” eller ”låna” tid av lärarna.

Vägledning ligger Berit Haugen varmt om hjärtat. Att se hur eleverna utvecklas och växer, att hjälpa dem att finna sin väg ut i livet. Och hon påpekar att ju fler som kan vägledas till rätt gymnasieprogram och fullfölja sin utbildning, desto bättre är det. 

– Det är en samhällsekonomisk vinst att ha en effektivitet i utbildningssystemet. Det borde vara intressant att satsa på, kan man tycka. 

Andra fördelar Berit ser med sitt yrke är att hon hela tiden får hålla koll på lite av varje, utbildning, samhälle, arbetsmarknad, forskning, lokala yrkesprognoser med mera. 

– Det är intressanta saker i stort sett varje dag, och jag är nyfiken av mig. 

Berit Haugens karriär startade 1994. Först var hon studie- och yrkesvägledare på två skolor i Östersunds kommun i drygt tio år. Därefter var hon på gymnasiet, följt av vuxenutbildning och sedan tillbaka till grundskolan igen. Hon har även varit involverad i ett projekt för att få in studievägledningsperspektivet i undervisningen och hjälpte då grundskolan att lägga upp en plan för det. 

– Det är väldigt tydligt att det måste komma uppifrån skolchefer och rektorer. Om det bara bygger på en eldsjäl och den slutar, ja då försvinner ju verksamheten. Jag vill ha en tydlighet från Skolverket och att det står att man ska ha en studie- och yrkesvägledare, inte bara att man bör ha, säger Berit Haugen. 

Hon påpekar att läroplanen säger att hela skolan har ansvar för studie- och yrkes­vägledningen, den generella som ska kopplas till undervisningen och den individuella som exempelvis handlar om vägledningssamtalen. 

– Skollagen säger att det ska finnas tillgång till studie- och yrkesvägledare, men har inte någon vidare definition kring vad ”tillgång till” innebär i det här sammanhanget.

Under hela sitt liv som studie- och yrkesvägledare har Berit Haugen varit Jämtland trogen, förutom en kort sejour i Kungälv. Bakgrunden var att det hade blivit färre elever i gymnasieskolan där hon arbetade och hon blev av med sitt jobb. I samma veva hade hennes dotter flyttat till Nödinge och Berit beslöt att följa efter i jakt på ett nytt arbete. 

– Det var lite på vinst och förlust. Men jag trivdes inget vidare så jag flyttade hem till fjällen igen.

Våra frågor har en naturlig del i elevhälsans arbete med att främja och förebygga.

På Ås skola samarbetar hon mycket med skolans lärare, specialpedagoger, kuratorn och skolpsykologen, och hjälper till att hitta nya vägar för de elever som behöver. Hon är även med i elevhälsoteamet – det beslutades 2018 i Krokoms kommun att studie- och yrkesvägledare på högstadiet självklart skulle ingå i det. 

– Det vanliga är att man blir inbjuden när det behövs för en specifik elev, men vi vill bort från det och jag är därför med kontinuerligt, säger Berit Haugen. Det handlar om att främja och förebygga, och studie- och yrkesvägledningsfrågorna har en naturlig del i det arbetet.

Hon har genom hela yrkeslivet också varit fackligt engagerad, framför allt lokalt. Just nu sitter hon med i nationella rådet och arbetar för bättre villkor, bland annat när det gäller studie- och yrkesvägledares arbetsbelastning. 

– Här i Krokom fungerar det ganska bra, vi har ett bra tjänsteunderlag. Det är inte som i Stockholm, och jag förstår därför deras önskan om ett elev-maxantal. ­Kompetensutvecklingsfrågor är också viktiga, liksom att det är viktigt med rätt utbildning för arbetsuppgifterna och att vi får kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling för att behålla vår kompetensnivå. Att visa på att vår kunskap betyder något, att man inte kan ta in vem som helst och sätta i den rollen.

LÄS ÄVEN

Forskning: Vägledare har nyckelroll redan i grundskolan

Trendspaning och stora visioner på SYV-konferensen

Dinah Gordon Sehlin: Livslång vägledarpassion