Satsa mer på NTA!

Kompetensförsörjning och studie- och yrkesvägledning är ofta i ropet i samhällsdebatten. För att kunna arbeta strategiskt för en långsiktig kompetensförsörjning behöver blickarna riktas mot våra yngsta barn i förskolan och skolan.

I Karlstads kommun arbetar man med den generella vägledningen för alla barn och elever från förskoleklass till årskurs 9. Samlingsnamnet är ”Framtidsval”, och sammantaget syftar allt till att öka barns och elevers valkompetens.

Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram en huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledningen i förskolan och upp till årskurs 9. I den finns bland annat en modell som ska visualisera skolans SYV-uppdrag och som består av fyra delar: individuella samtal för medvetna val, systematisk samverkan och tillitsfulla mötesplatser mellan skola och arbetsliv, värdeskapande lärande samt information för medvetna val.

– Vi jobbar för att planen ska få fäste i våra förskolor och grundskolor, och för att alla inom skolan ges förutsättningar att förstå sin roll kopplat till den generella väg­ledningen, säger Lotta Smideborn, verksamhetsutvecklare för studie- och yrkesvägledning i Karlstads kommun.

Konceptet Framtidsval ska ge barn och elever upp till årskurs 9 en ökad förståelse för olika valmöjligheter samt öka samverkan mellan det lokala arbetslivet och kommunens grundskolor. En del av arbetet med att motverka könsstereotypa val till gymnasiet, som sedan avspeglar sig även i arbetslivet, är att arbeta med studie- och ­yrkesvägledning som hela skolans ansvar och att låta barn och elever upptäcka arbetslivet återkommande genom hela sin skolgång.

En av beståndsdelarna i konceptet Framtidsval är NTA, naturvetenskap och teknik för alla. Det är ett nationellt skol­utvecklingsprogram som syftar till att skapa en likvärdig undervisning av hög kvalitet i dessa ämnen.

Jakob Sandin, NTA-samordnare och verksamhetsutvecklare i kommunen, berättar att man i Karlstad sedan 2010 arbetar målmedvetet med att på detta sätt låta barn och ungdomar närma sig biologi, fysik, kemi, teknik och matematik på ett lustfyllt sätt. Eleverna får arbeta praktiskt med olika teman, vilket gör att de lättare kan ta till sig kunskapen och få ett växande intresse för naturvetenskap och teknik. 

– NTA är ett vetenskapligt prövat och granskat arbetsmaterial, och arbetet med NTA ska förbättra undervisningen i naturvetenskap, matematik och teknik, säger han. Alla lärare som arbetar med NTA i skolan genomgår en utbildning. Sedan får skolorna låna materiallådor, under en termin eller ett läsår.

Lotta Smideborn understryker vikten av att arbetet blir systematiskt:

– Vi vill att NTA ska vara något som finna i strukturen för skolan – för alla och inte bara för eldsjälar.

NTA-arbetet ska också skapa naturliga kopplingar mellan skolundervisningen och arbetslivet, är det tänkt.

– Vi vill att NTA ska knytas närmare arbetslivet, säger Lotta Smideborn. Vi har bland annat ett bra samarbete med Karlstads el- och stadsnät.

Satsningen i Karlstad innebär att NTA-arbetet är prioriterat även i förskolan. Samtliga cirka 25 arbetsteman är utarbetade utifrån styrdokumenten för grundskolan och förskolan. Det kan handla om växters och djurs livscykler, smarta tekniska system, kemiska reaktioner samt papperstillverkning och förpackningskonstruktion. Genom att även arbeta genomgående med lärande för hållbar utveckling bidrar det till att barn och elever aktivt kan delta i samhällsutvecklingen och på sikt bli handlingskompetenta medborgare.

– För lågstadiet är det fem olika teman som gäller, berättar Marianne Ahlstrand, lärare och temautbildare inom NTA. De berör ämnena biologi, kemi, fysik och teknik. Bland annat jobbar vi med boken “Amanda undrar över el”, som finns med som ett tillägg till NTA-temat ”Fasta ämnen och vätskor”.

I denna bok, som skrivits av författaren Kristina Hoas och kan beställas via branschorganisationen Energiföretagen, drabbas Amandas hushåll av strömavbrott, och hon beger sig ut för att undersöka elens väg till hemmet tillsammans med grannen Elinor. Ett bra exempel på konkret, vardagsnära och samhällsrelevant NTA-arbete. Och jämte temaarbetet i klassrummet gör eleverna även studiebesök på Karlstads el- och stadsnät, där de kommer i kontakt med flera olika yrkesroller och får en förståelse för vad det går att arbeta med kopplat till NTA-temat.

 – Studiebesöken blir mer värdefulla när vi jobbat så konkret med temat i klassrummen, säger Marianne Ahlstrand.

NO kan även i skolans yngre åldrar bli väldigt teoretiskt och till stor del bestå av läsande, men NTA är ofta mer praktiskt och motiverande.

– Innan jag började arbeta med NTA var det väldigt mycket läsa, och med fokus på biologi. Nu kan vi lättare arbeta även med kemi. Det blir så mycket begripligare för eleverna när de får ta sig an ämnet mer praktiskt. 

 

Det finns flera vinster med att börja redan i de yngre åldrarna, förutom att tidigt så frön och väcka intresse för naturvetenskap och teknik.

– Vi matar eleverna med ord och begrepp, säger Marianne Ahlstrand, som de sedan har med sig till de högre årskurserna. Tanken är att det ska bli en bättre progression redan från förskola och lågstadium.

Både Jakob Sandin och Lotta Smideborn pekar på hur arbetet med de yngsta eleverna lägger en bra grund för vidare arbete med naturvetenskap och teknik i grundskolan.

– Det är viktigt att fånga upp barnens egna tidiga intressen för de här ämnena och låta dem börja arbeta strukturerat med dem, säger Jakob. De lär sig tidigt viktiga begrepp och behärskar det naturvetenskapliga arbetssättet mer och mer.

Forskning visar att elever som arbetat med NTA får bättre skolresultat. I en studie har Erik Melander, forskare vid IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering), och Maria Rasmusson, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet, analyserat resultat för över 123 000 elever i årskurs 6 och slår fast att elever som undervisats enligt NTA-konceptet får högre meritpoäng i de berörda ämnena.

 

Så vad finns det för möjligheter och utmaningar i det fortsatta arbetet med Framtidsval och NTA?

Både Lotta och Jakob upplever att många arbetsgivare är nyfikna och positiva till att samverka med skolan. Inte minst förvaltningar och bolag inom koncernen Karlstads kommun, men också flera externa arbetsgivare. De har en förståelse för att de behöver samverka med skolan, där vi finns som stöd för att hitta former för samverkan. Där ser flera arbetsgivare tydliga kopplingar till det som eleverna möter när de arbetar med NTA.

En utmaning som både han och Lotta Smideborn ser är att få skolan och näringslivet att samverka i än högre utsträckning, få hela styrkedjan att fungera och att få fler att upptäcka vinsterna med en bra samverkan mellan skola och arbetsliv. En stor del av arbetet med Framtidsval har trots allt bara pågått i skarpt läge i drygt ett år.

– Det är mycket som är nytt för oss alla. Det är mycket information som ska ut till många skolor. Vi behöver fundera ut internt hur vi kommunicerar allt till skolorna, säger Lotta Smideborn, och Jakob Sandin fyller i:

– Det handlar om hela styrkedjan och om att alla ska förstå sin roll.