Teaterläraren: Därför älskar jag estetiska programmet!

Ett nytt läsår har börjat och jag är tillbaka i gymnasiekorridorer som nu fylls av skratt, nervositet och steg från elever som kommer bärandes på drömmar, frågor och röster som ännu söker form. Det är något som fyller mig med stolthet och hopp.

Jag älskar estetiska programmet. Jag älskar kollegorna runt om i landet som varje dag kämpar med att ge unga människor mod att uttrycka sig, att ta plats, att växa. Vi bygger scener, ställer ut verk, repeterar i oändlighet, improviserar när tekniken krånglar och söker lösningar när budgeten stramas åt. Men framför allt skapar vi rum där elever får bli sedda och lyssnade på. När deras röster tas på allvar växer deras självtillit – en styrka de bär med sig i studier, arbetsliv och samhällsliv, och som i förlängningen formar framtiden.

”Detta är jag”

Här får den blyge rösten en mikrofon, den ivriga kroppen en koreografi, den sökande blicken ett penseldrag. Här lär sig elever att misslyckas och börja om, stå framför andra och säga: ”Detta är jag.” Det är ett arbete som inte bara formar konstnärer, utan människor som kan lyssna, samarbeta, visa empati och ta ansvar.

Många av våra elever väljer helt andra yrkesvägar än de konstnärliga. Men det de får med sig är något som sträcker sig långt utanför scenen, ateljén eller musikstudion: ansvarstagande, kritiskt tänkande och perspektivrikedom – förmågor som vårt samhälle behöver för att hålla ihop och utvecklas hållbart.

Estetiska programmet är kanske inte störst till antalet, men dess betydelse för bildning, demokrati och mänsklig utveckling kan inte underskattas. Om dess ämnen trängs undan blir kultur en fråga om bakgrund och tillgång och då förlorar vi något avgörande. Skolan är Sveriges största kulturinstitution. När vi försvarar de estetiska ämnena försvarar vi mer än en utbildning: vi försvarar själva möjligheten att växa som människor tillsammans.

”Estetiska ämnen är oumbärliga”

Det stora blir synligt i det lilla. När en elev vågar stå på scen för första gången, när någon hittar sitt eget sätt att uttrycka sig, när skratten bubblar under ett misslyckat försök som snart blir en ny idé. Stunder som dessa är bevisen på varför estetiska ämnen är oumbärliga.

Så när någon frågar varför jag älskar mitt arbete svarar jag: för att här möter jag modet, sårbarheten och drömmen om något större. Här formas medborgare, inte bara med fakta i huvudet, utan också med hjärtan och händer som vet hur man uttrycker sig, förstår och ger liv åt visioner

Ett nytt läsår har börjat. Och jag vet att det kommer fyllas av arbete, skratt, tårar, personliga genombrott och premiärer och ungdomar som vågar visa både styrka och sårbarhet. Och det är därför jag älskar estetiska programmet.

Carsten Brosjö
Ämneslärare i teater, Sundsvall

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren

LÄS ÄVEN

Debatt: Frustrerande okunnig syn på estetiska programmet

Debatt: Nu trängs konsten ut ur klassrummet

Debatt: Politikerna är ointresserade av att stärka de estetiska ämnena

Debatt: Nej, estetiska ämnen är inte pynt på kunskapstårtan