Så ska kursplanerna i de praktisk-estetiska ämnena förändras

Eva Söderberg är slöjdlärare på Glöstorpsskolan i Göteborg och krönikör i Ämnesläraren. Thomas Persson har lett arbetet som särskild utredare för läroplansutredningen.

Kursplaner Kursplanerna för de praktisk-estetiska ämnena ska bli mer ämnesspecifika och detaljerade. Vilka tekniker, verktyg och handlingar eleverna ska lära sig måste slås fast, enligt läroplansutredningen.
– Äntligen! Vi kan inte lägga mer tid på att tolka luddiga styrdokument, säger slöjdläraren Eva Söderberg.

Elina Lundberg

Idag 09:17

De praktisk-estetiska ämnena fokuserar i dag alldeles för mycket på analys och reflektion på bekostnad av hantverksmässiga färdigheter. Det var budskapet från skolminister Lotta Edholm (L) när hon intervjuades av Ämnesläraren inför omgörningen av grundskolans läro- och kursplaner.

Nu har läroplansutredningen återkommit till regeringen med förslag som ska styra ämnena i den riktningen.

Några kompletta kursplaner har utredningen inte hunnit ta fram. I stället har man slagit fast principer som ska vara vägledande när de utarbetas.

Praktiska färdigheter och konkreta mål

En bärande tanke är att praktiska färdigheter ska betonas mer. Mål och innehåll ska vara ämnesspecifika, precisa och konkreta, enligt utredaren Thomas Persson.

– Vi vill se mer detaljerade kursplaner. Det behövs en konkretion i styrningen. I dag är allt i kursplanerna lika viktigt och görandet skrivs inte alltid fram, säger han.

Han ser flera risker med vaga kursplaner. Dels kan lärarna tolka vad eleverna ska lära sig på väldigt olika sätt. Dels kan skolorna välja bort undervisning som är kostsam.

– Det ska inte gå att ha idrott utan idrottslokaler eller hemkunskap i trinettkök. När det blir tydligt i kursplanen vad man ska träna på finns inte de valmöjligheterna kvar. Det blir något barnen har rätt till, säger Thomas Persson.

Lägre krav på reflektion

Utredningen föreslår också att kursplanerna ska lyfta fram grundläggande färdigheter och övning som främjar grund- och finmotorik.

Samtidigt föreslås analys och reflektion tonas ned – en ansats som har fått kritik, bland annat av bildlärare som varnat för att moment som bildanalys hotas.

Thomas Persson håller med om att analytiska färdigheter behöver tränas i grundskolan, till exempel i bildämnet. Men han anser att metakunskaper bör introduceras först i högre stadier.

– Vi föreslår inte att reflektion tas bort, men vi menar att det definitivt borde bli mindre fokus på det för de yngre barnen, säger han.

Den riktning som utredningen stakar ut välkomnas av slöjdläraren Eva Söderberg. Hon har i flera krönikor i Ämnesläraren riktat skarp kritik mot dagens kursplaner, som hon anser är alldeles för luddiga och öppna för tolkning.

Läraren: Utredaren har lyssnat till sakkunniga

Hon är frustrerad över att eleverna som hon möter i årskurs 7 har med sig väldigt spretiga kunskaper från lägre stadier, eftersom de har haft olika slöjdlärare.

– När det inte framgår vilka hantverkstekniker eleverna ska kunna i en viss årskurs blir det hela havet stormar. Att man nu föreslår en stringens och en tydlighet, där man också lyfter ämnets särart, är så positivt, säger Eva Söderberg.

Hon ser inte mer detaljerade kursplaner som ett hot mot lärarnas professionella frihet.

– Jag känner mig inte bakbunden. Tvärtom. Blir kursplanerna konkreta kan vi äntligen sluta diskutera vad vi ska undervisa om och i stället prata om hur vi utvecklar undervisningen, säger Eva Söderberg.

Regeringen har tidigare kritiserats för att det inte knöts några experter på praktisk-estetiska ämnen till läroplanstutredningen. Men med utredningen i hand tycker Eva Söderberg att det är tydligt att utredaren har lyssnat till sakkunniga.

– Men i nästa steg när kursplanerna ska skrivas måste ämneslärare och ämnesexperter få hjälpa till. Kursplanerna får inte bara fyllas med en massa teoretiska ord. Nu måste man ner på golvet, säger Eva Söderberg.