När bildläraren Lova Palmér observerade sina elever under lektionerna gjorde hon snabba skisser som hon sedan gick tillbaka till för att förstå hur eleverna reagerade i olika undervisningssituationer.
Så fick hon med sig killarna i bildundervisningen
Lova Palmér försvarade nyligen sin licentiatuppsats ”Expanderande klassrum - en didaktisk studie om killars deltagande i bildundervisning” vid Göteborgs universitet. Till höger: Omslagsbilden hon gjort till avhandlingen.
Forskning
Bild är det ämne i skolan där betygsgapet är störst mellan pojkar och flickor. Bildläraren Lova Palmér har i sin forskning studerat hur gapet skulle kunna minska.
– Killarnas intresse ökar när undervisningen sker utanför klassrummet. Och när de får syssla med film och annan digital teknik.
Betygsgapet i bild har varit ett problem i många år, enligt den senaste statistiken från Skolverket (2023/24) ligger tjejernas genomsnittliga betygspoäng på 16,2 mot killarnas 13,6.
Forskningsstudier har visat att eleverna beskriver bildämnet som “feminint kodat” vilket kan göra det känsligt för dem att visa engagemang i ämnet – vilket i sin tur kan leda till att de anstränger sig mindre på bildlektionerna än på andra lektioner.
Nyligen försvarade Lova Palmér sin licentiatuppsats ”Expanderande klassrum - en didaktisk studie om killars deltagande i bildundervisning” vid Göteborgs universitet. Där försöker hon gå på djupet med frågan: Vad krävs för att få killar med engagerade i ämnet?
”Gjorde skisser och tog anteckningar”
Hon undersökte saken genom att studera sina egna elever i årskurs 8 och 9, alltså agera både lärare och deltagande observatör samtidigt.
– Jag gjorde skisser och tog anteckningar för att dokumentera hur eleverna förhöll sig till olika undervisningssituationer.
Inom bildämnet finns, menar hon, lager av “historiska ämneskonceptioner” som fortfarande lever kvar i viss mån.
– Till exempel att det handlar om att teckna fint. Och då fastnar eleverna gärna i att tycka att de ”är dåliga” och att det inte ”blir fint”.
Men pandemin bidrog till en rörelse bort från det synsättet.
– När eleverna jobbade hemma på distans var det många som saknade papper att rita på, men alla hade tillgång till dator och mobiltelefon. På så sätt fick fotograferande och filmande ett större utrymme i undervisningen.
Gjorde film om sig själv som fotbollsstjärna
Hon märkte tydligt under sina observationer i klasserna att flera av killarna blommade när de fick arbeta med filmmediet.
– En kille gjorde en hel film om sig själv som blivande fotbollsstjärna i Champions league. Det blev ett bildberättande där många olika resurser för representation kunde användas.
Lova Palmér såg hur den ”anti-ansträngningskultur” som finns hos en del killar, att den mattades av när de fick göra annat än att teckna. Det märktes också när de fick arbeta mer tredimensionellt, till exempel med lera eller kartong.
Även själva platsen där arbetet utfördes hade alltså betydelse för pojkarnas engagemang, insikten bidrog till avhandlingens namn: ”Expanderande klassrum”.
– Det märktes när vi lämnade klassrummet och använde fler lokaler i skolan, när vi delade upp i mindre grupper. Det är svårt att skapa ett kreativt fokus i helklass, i nya konstellationer kan man bryta sociala hierarkier.
”Skapades en mer hjälpsam kultur”
Men det märktes också när eleverna fick filma utomhus.
– I filmarbetet kunde de få inspiration till berättande genom till exempel fritidsintressen, visuell kultur och barndomsplatser.
När undervisningen sker i klassrummet är tjejer generellt sett bättre på att hjälpa och stötta varandra, medan killar tenderar att vara mer tävlingsinriktade.
– Men i filmarbetet skapades en mer hjälpsam kultur mellan killarna också efter att de arbetat med feedback under bildlektionerna.
LÄS ÄVEN
Bildlärare poddar om selfies och fejkade bilder
Debatt: Glöm inte att våra händer är en förlängning av hjärnan
Siffror: Varannan praktisk-estetisk lärare är obehörig
Kritik när musik och bild bara växer på lågstadiet
Bildlärarens gamla målningar visar att mycket är sig likt i skolans värld
