Deras filmer ska frigöra tid åt slöjdlärare

Vi befinner oss i ett villakvarter med tegelröda hus i norra Lund. Här bor slöjdkändisen Inger M Degerfält, grundare av och spindeln i nätet bakom det digitala läromedlet Slöjdlexikon. Det är fredag och den veckodag då arbetsgänget som utgör slöjd.nu samlas för att planera och spela in instruktionsfilmer till den pedagogiska plattformen Slöjdlexikon. Ambitionen är att avlasta både slöjdlärare och elever med hjälp av film, bild och text, där användaren kan följa de olika framställningsstegen i olika arbetsprojekt. 

Det hörs röster från olika rum, någon slipar och hamrar. Här finns all utrustning och kompetens som krävs för att skapa plattformens pedagogiska material. Inger M Degerfält är lugn som en filbunke, trots allt som ska klaffa under dagen; det ska spelas in två filmer, förberedas inför nästa veckas inspelning, hållas möten och programmeras.

Man kan inte göra läromedel utan att ha ena foten fast förankrad i skolans värld.

Hon känner sig väldigt lyckligt lottad, berättar hon, omgiven av alla fantastiska människor som vill dela hennes passion för att sprida kunskap om slöjdundervisning.

– Alla vi som skapar filmerna är yrkesverksamma slöjdlärare. Det är jätteviktigt. Man kan inte göra läromedel utan att ha ena foten fast förankrad i skolans värld, säger Inger M Degerfält på mjuk skånska.

Hon är en passionerad visionär och entreprenör med tre mantran:

1. ”Det man gärna gör, gör man ofta bra.” 
2. ”Att slöjda är ett sätt att leva.” 
3. ”Hållbarhet, hållbarhet, hållbarhet.”

Mycket kunskap i lärarens huvud

Men för att sprida den typen av medvetenhet och glädje inför slöjdämnet krävs det bra läromedel, enligt Inger M Degerfält.

– I många fall finns all kunskap i slöjdlärarens huvud. Och den kunskapen är väldigt svår att dela med sig av i en slöjdsal fylld av elever. Särskilt eftersom många av momenten i slöjd kräver att man lär ut en och en.

”Det digitala ska ge tid, inte ta tid”, står det på hemsidan.

– Med hjälp av filmerna i Slöjdlexikon kan läraren styra upp sin undervisning. På så vis kan eleverna tänka mer på hur deras krympburk ska se ut, i stället för att fastna i tillverkningsprocessen, säger hon och konstaterar att det innebär att läraren får mer tid för samtal om det utforskande arbetet.

På ovanvåningen sitter programmeraren Håkan Caesar och knackar kod. Bredvid står en säng ifall någon i slöjdgänget behöver övernatta, de dagar arbetet drar ut på tiden.

Alla redskap måste vara i nyskick, ingenting ska störa betraktaren.

– Jag ansvarar för de miljontals alster som finns i Bild- och slöjdportfolio, bland annat, så det gäller att ha hyfsad koll på servern, säger Håkan Caesar med ett leende.

"Kan bli lite mycket"

I Inger M Degerfälts egen ateljé är hyllorna fulla med färgsprakande material som används i filmerna.

– Alla redskap måste vara i nyskick, ingenting ska störa betraktaren. Den som tittar ska känna att det är deras egna händer, att kameran är deras ögon, säger hon och börjar gå ner för trappan där hon möts av Greger Trobäck och Christian Svensson. De är mitt uppe i ett möte i köket, rymligt med gula köksluckor i originalskick från 1988.

På väg till inspelningsstudion sitter Inger M Degerfälts systerdotter Mi Möller, administratör och hållbarhetsexpert, nedsjunken i en soffa med en dator i knäet, samtidigt som det pågår högljudda aktiviteter i studion bredvid.

Där hoppar trä- och metallslöjdläraren Andreas Krüger fram och tillbaka mellan verktyg och arbetsbänkar på en yta på 20 kvadratmeter. I dag har han problem med att ställa in en hyvel och ser lite svettig ut.

– Ja, det kan det bli lite mycket de här dagarna. Allt måste vara väldigt snyggt och välslipat på filmerna så det är mycket att förbereda, säger han.

Just nu arbetar han med en film om hur man gör en fogning med genomgående plugg, i stället för en spik eller skruv. Och som kan användas för att göra en låda, exempelvis.

Ville ge stöd till de svagaste eleverna, men...

Den allra första filmen skapades med hjälp av en åbäkig VHS-kamera. Året var 1992 och Inger M Degerfält arbetade som slöjdlärare på Örtagårdsskolan på Rosengård i Malmö. Filmen hette ”Sy med symaskin” och utformades för språksvaga elever.

– Det uppstod språkförbistringar hela tiden under lektionerna. Den ursprungliga idén var att filma som stöd för de elever som behövde mycket hjälp. Men när filmerna blev fler och började sprida sig märkte jag att det var de ”duktigaste” eleverna som kom på hur mycket lättare allt blir om de kollar på filmerna.

Där hade man en riktig värstingdator inlåst i ett rum så jag var verkligen tvungen att be vackert för att få tillgång till den.

I slutet på 1990-talet ville hon ”få in filmerna i datorn”, som man sa då. Så Inger M Degerfält gick en programmeringskurs på Lunds tekniska högskola.

– Där hade man en riktig värstingdator inlåst i ett rum så jag var verkligen tvungen att be vackert för att få tillgång till den.

Inger M Degerfält tycker att det är intressant att den film i Slöjdlexikon som rullar mest är den som handlar om hur man startar ett broderi, som producerades redan 2003. Under dagens inspelning ska hon visa hur man avslutar ett broderi. Samt beskriva hur olika tyger påverkar proportionerna när man broderar. Inne i studion har hon förberett tre prover, där det står ”hej” broderat i korsstygn.

– Om man har ett mönster som ska broderas på ett tyg med olika grovlek på aidaväv kan det vara jättesvårt för en elev att veta hur stort det blir på tyget, eftersom det är samma mönster och samma antal stygn, säger hon.

Drunknar i information på Youtube

I dagens film ska det också framgå hur man fäster och byter tråd mitt i arbetet, och hur man kan arbeta för att undvika spill. För hållbarhetsaspekten är som sagt också något som Inger M Degerfält tycker att elever bör bli mer medvetna om.

Något hon återkommer till under vårt samtal är att det går att lära sig väldigt mycket genom att följa instruktioner på en film, men att man måste jobba upp en fingerfärdighet för att lyckas, och det kräver många, många timmar.

Numera kryllar det av instruktionsfilmer på nätet. Varför ska man betala för ert läromedel?

– Svårigheten för lärarna är att hitta den rätta informationen. Om du söker på ”virka” på Youtube drunknar du i information medan vårt material är tydligt kopplat till läroplanen.

Trots tillgängligheten av information på nätet kan hon se en negativ utveckling i elevernas förmåga att slöjda.

– De broderier som eleverna klarade i årskurs sex för omkring 20 år sedan klarar de många gånger nu först i årskurs nio. Förmodligen på grund av distraktioner och brist på tålamodsträning, säger hon och tillägger att hon tror att vårt samhälle skulle vinna mycket på om unga människor blev intresserade av slöjd.

– Om vi kan få elever att bli mer ”slöjdiga” i sitt tänk så får vi jättehärliga människor på arbetsmarknaden. Jag tror att den svenska kreativiteten inom slöjdämnet kan bidra till att unga människor börjar tro på sig själva.

LÄS ÄVEN

Slöjdguru ger uråldrig teknik ett uppsving

Bengt har arbetat som slöjdlärare – i 57 år

Hennes uppgift tar slöjden in i framtiden