Lärarna: Visa oss och våra ämnen respekt!
Status Många visar en nedlåtande attityd mot de praktisk-estetiska ämnena och ser dem som tillfällen för eleverna att ta det lite lugnt. Det vittnar lärare i vår enkät om.
Janet Ericsson, bild- och engelsklärare på Tunaskolan i Lund och ordförande för Bildlärarnas riksförening:
”När vi startade Bildlärarnas riksförening framgick det hur ensamma och nedvärderade många kände sig: man sa ’åh vad skönt, det är fler som är lika ledsna som jag’. Jag har haft kollegor som tycker att man bör ha de riktiga teoretiska ämnena på förmiddagen och våra på eftermiddagen eftersom eleverna är så trötta då. Vår undervisning ses ofta som kladd och lek. Få vet hur mycket som ingår i vår kursplan.”
AnnaStina Örn, läromedelsförfattare och slöjdlärare på Montessoriskolan Casa i Göteborg:
”Slöjdämnet är inte alltid tillräckligt prioriterat för att en värdig undervisning ska kunna bedrivas. Det kan handla om pengar, lokaler eller tid. Jag tycker mig se att det synliggör en hierarki i samhället som har hängt med sedan industriella revolutionen då hantverkaren effektiviserades bort och arbetarklassen tog över arbetet vid maskinerna. Gediget hantverk värderades inte längre och här behövs en normförändring inom skolan. Annars blir det svårt att lyfta våra ämnen, som är högaktuella.”
Fredrik Erenius, gymnasielärare i idrott och hälsa på Stagneliusskolan i Kalmar:
”Idrotten värdesätts inte lika mycket som exempelvis svenska. Ett av våra dilemman är balansen mellan teori och praktik eftersom styrdokumenten går allt mer åt det teoretiska hållet. Samtidigt pushar folkhälsodebatten för att vi ska ha så mycket praktik som möjligt. Betygsättningen är också svår. Jag har elever som är på väg in i allsvenskan i fotboll, men inte når högre betyg än C på grund av teoretiska krav. Jag har ingen åsikt här men det kan bli problematiskt.”
Carolina DiMaria, musiklärare på Gluntens Montessoriskola och adjungerad adjunkt på Uppsala universitet:
”Det är ganska ofta man får höra ’musik är ju ett praktiskt ämne, ni har inte samma ansvar och bedömningsbörda som vi’. Och att det är bättre att ha musik sista timmen, än exempelvis matematik. Samtidigt som nog få skulle neka till att musik är viktigt, så ser man det som ett pausämne. Det blir jag väldigt provocerad av. Eleverna jobbar med många förmågor under ett lektionspass, vilket kräver mycket koncentration.”
Magnus Myrberg, lärare i hem- och konsumentkunskap och SO-ämnen på Steningehöjdens skola i Sigtuna:
”Min erfarenhet är att statusen för hem- och konsumentkunskap och dess lärare varierar ganska mycket från skola till skola. I vissa sammanhang ser skolledare, lärarkollegor och elever nog ämnet mest som ett skönt avbrott från den ’riktiga’ skolan, som en paus med lite matlagning och bakning. På andra skolor har ämnet en helt annan status, med samarbeten med andra ämneslärare med tydlig utgångspunkt i ämnenas kursplaner.”
