Svarar om SFI: Tiden inte viktigast för progression

En genrebild av en student som fått tillbaka ett test markerat med ett ”A", till höger en rund infälld bild av Maryam Barkadehi
Foto: AdobeStock/Privat

Maryam Barkadehi om den faktor som får SFI-studenter att lyckas.

Tidsgränsen för SFI har fått kritik. Men Maryam Barkadehi menar att problemet inte är att det numera finns en deadline – utan något helt annat.

Reformen om en treårsgräns i SFI har väckt kritik. Ari Nouri menar att den slår orättvist mot analfabeter. Men problemet ligger inte där han pekar.
 
Det avgörande är inte hur lång tid elever får – utan vad undervisningen innehåller.

Faktorn bakom framgång

Forskning om vuxnas andraspråksinlärning visar tydligt att progression inte primärt avgörs av tidigare skolbakgrund, utan av undervisningens kvalitet. Skolforskningsinstitutet lyfter att explicit undervisning, interaktion och tydlig struktur är centrala faktorer för språkutveckling.
 
På motsvarande sätt visar Wedin (2025) att alfabetisering i ett andraspråk kan utvecklas effektivt när den integreras med språkundervisning och leds av lärare med rätt kompetens.

Problemen med SFI

Problemet är att denna kvalitet inte är likvärdigt fördelad.
Skolinspektionen (2024) visar att SFI präglas av stora variationer i kvalitet, bristande individanpassning och otydlig progression.
 
Det innebär att vissa elever får tillgång till undervisning som fungerar – andra inte.
Att då hävda att analfabeter generellt behöver längre tid riskerar att bli en förenkling som döljer det verkliga problemet. Det flyttar fokus från systemets ansvar till individens brister.

”Kvalitet, struktur, kompetens”

Det finns redan exempel i Sverige där erfarna och specialiserade lärare undervisar elever med mycket kort skolbakgrund till funktionell litteracitet inom relativt begränsad tid. Skillnaden ligger inte i elevernas kapacitet – utan i undervisningens kvalitet, struktur och lärarnas kompetens.
 
Frågan vi bör ställa är därför inte om tre år är för kort tid, utan varför tre år i vissa verksamheter leder till god progression – och i andra inte.
SFI behöver inte främst mer tid. SFI behöver bättre undervisning.
 
Det kräver:
  • Stärkt och specialiserad lärarutbildning inom svenska som andraspråk och vuxenalfabetisering
  • Gemensamma, forskningsbaserade undervisningsstrategier
  • Tydligare fokus på didaktisk kvalitet och progression 
 
Sammanfattningsvis visar forskningen att frågan om studietid är sekundär. Det avgörande är vad undervisningen möjliggör. En hållbar utveckling av SFI kräver därför en förskjutning från tidsdiskussioner till ett konsekvent fokus på undervisningens kvalitet.
 

Behöver bättre undervisning

 
Debatten bör därför handla mindre om tid – och mer om kvalitet.
 
Maryam Barkadehi, universitetslärare i utbildningsvetenskap, Högskolan Halmstad 
 

SFI: ”Gränsen kastar ut analfabeter i arbetslöshet”

Efter larmen – därför måste SFI och Komvux utredas

Digitala pendeln svänger i skollandet: ”Inte svartvitt”