”Sänkt skolpeng hotar fyra lärartjänster per friskola”

Svenska lärare förtjänar bättre än så här. Regeringen har genom tre olika statliga utredningar velat visa handlingskraft i skolpolitiken. Men förslagen som nu ligger på bordet riskerar att slå allra hårdast mot det som betyder mest för elevernas lärande, nämligen lärarnas tid och möjlighet att bedriva bra undervisning.

Med regeringens förslag försvinner i praktiken över 400 000 kronor från varje klassrum i fristående grundskolor. Det motsvarar i genomsnitt fyra lärartjänster per fristående grundskola. Resurser som idag används till undervisning, specialpedagogik, trygghet och elevhälsa riskerar att raderas ut.

De får betala priset

Lärare i friskolor står nu inför en verklighet där deras arbetsbörda kan öka, stödet runt dem försvagas och förutsättningarna för varje elev försämras. Det är eleverna och lärarna som får betala priset.

De ekonomiska konsekvenserna kommer från flera håll. Ett generellt avdrag på skolpengen med sex procent, ett borttagande av statsbidrag för skolor som gör värdeöverföringar samt ökad administration till följd av offentlighetsprincipen. Tillsammans skapar detta ett minskat ekonomiskt utrymme motsvarande 15 347 kronor per elev och år. Det visar en sammanlagd analys av de tre utredningarnas egna beräkningar. Detta ska läggas till de cirka 11 000 kronor mindre som elever i friskolor redan idag får.

Endast vägledande förslag

Utredningarnas uttalade mål är att skapa en mer likvärdig skola. Men det förslag som lagts fram kring skolpengsnormen är inte ens bindande, utan endast vägledande. I praktiken innebär det att de stora skillnaderna mellan kommuners ambitionsnivåer och satsningar på skolan kommer att bestå. Elever i kommuner som redan idag underfinansierar sin skolverksamhet kommer även framöver att få sämre förutsättningar.

Hur skulle detta hjälpa eleverna eller lärarna?

Den skolpeng som friskolor får är redan idag lägre än den som kommunala skolor får tillgång till. Att utöver detta införa ett generellt avdrag gör inte skolan mer likvärdig, det ökar klyftorna. Enligt en enkät som Sweco gjort åt Almega utbildning visar det att 48 procent av alla friskolor kommer lägga ned om skolpengen sänks med sex procent. Hur skulle detta hjälpa eleverna eller lärarna?

Skippa vinsterna tänker nog många. Vinstmarginalerna är snitt tre procent och skolpengen föreslås sänkas med sex procent.

Varför ta bort resurser?

Regeringen hänvisar till kommunernas utbudsansvar. Det är ett reellt uppdrag som bör ersättas på ett rimligt sätt. Skolforskaren Heller Sahlgren har i en rapport från Svenskt Näringsliv visat att kommunernas faktiska kostnader för utbudsansvaret är betydligt lägre än vad som påstås i den statliga utredningen.

Alla är överens om att vi behöver en mer likvärdig skola. Men om det verkligen är likvärdighet som är målet, varför börjar man då med att ta bort resurser från de lärare som varje dag skapar trygghet, studiero och kunskap för 195 000 elever i grundskolan?

Lärarna som gör jobbet

Forskningen är tydlig: läraren är den viktigaste faktorn för elevernas resultat. Då måste politiken sluta lägga förslag som minskar lärartätheten, ökar arbetsbördan och försämrar möjligheten till stöd i klassrummet. Det som beställdes var en reform för ökad likvärdighet. Det vi fått är en svältkur för friskolor och en direkt attack på lärarnas arbetsvillkor.

Det måste vara slutsnålat på skolan. Lärarna behöver mer tid med eleverna, inte färre kollegor, fler dokumentationskrav och mindre resurser. Regeringens förslag om ny skolpeng borde kastas i papperskorgen. Det är dags att göra om och göra rätt, med utgångspunkten att det som gör störst skillnad i svensk skola sker i klassrummet. Och det är lärarna som gör det jobbet.

Andreas Mörck, förbundsdirektör Almega utbildning

LÄS MER:

Friskolor utesluts: ”Borde gjorts för länge sedan”

Förslaget: Minskad ersättning till friskolor

Friskolorna rasar mot avdraget: ”Diskriminering”