Replik: ”Enkel matematik att sluta överkompensera friskolor”

Det har sedan länge stått klart att friskolor överkompenseras med skolpengssystemet då de slipper det utbudsansvar de kommunala skolorna inte undslipper. Sent om sider har en utredning om nationell skolpengsnorm kommit med ett förslag att helt enkelt rätta till detta missförhållande, ingenting annat än simpel matematik. Almega gör givetvis allt för att hålla systemet intakt.

Förslaget är inte ett hot mot någon

Andreas Mörck menar att om friskolorna får mindre skolpeng lägger 48% av dem ner verksamheten och detta skulle då drabba elever och föräldrar. Detta är i realiteten inte ett hot mot någon eftersom friskolorna inte tillför några egna pengar till systemet utan det är kommunen som betalar lokalhyror, lärarlöner, läromedel m.m. med våra skattepengar.

Det innebär att om friskolan beslutar att lägga ner kan kommunen gå in över en natt och driva skolan vidare och samma lokaler kan hyras för samma pengar och samma lärare kan stanna kvar och avlönas med samma pengar som tidigare. Om inte Andreas Mörck menar att friskolornas lokaler, läromedel, utrustning, arbetsvillkor och rutiner är för undermåliga för att kunna gå under kommunal flagg?

”Börjar bli tröttsamt”

Det är intressant att Andreas Mörck framhåller lärarnas undervisningstid som det mest betydande för elevernas lärande när det finns skolkoncerner vars hela affärsidé är så lite lärarledd tid till eleverna som möjligt. I praktiken får elever, deras föräldrar (och kanske inhyrda studdiebuddies) göra jobbet medan friskolejättarna håvar in vinst (en annan affärsidé som drivs i vissa friskolor är att försämra elevernas lärande genom att inte bedriva undervisning på modersmålet). Att friskolekoncerner som tjänat multum på att anställa billigare obehöriga lärare nu helt plötsligt skulle vara lärarkårens bästa vänner klingar falskt och det börjar bli tröttsamt med politiker och lobbyister som framhåller hur viktiga vi lärare är endast i syfte att tjäna sina egna intressen.

Friskolor kan optimera antalet elever och fylla sina klasser och därmed få ut maximalt med pengar jämfört med kommunala skolor med utbudsansvar, de har även kunnat spara pengar genom att slippa stå under offentlighetsprincipen - med andra ord konkurrensfördelar. Det lustiga i sammanhanget är att under 90-talet när friskolereformen drevs igenom och privatiseringar var på högsta mode framhölls det att privatiseringar var nödvändiga just för att privata företag skulle vara mer effektiva och göra ett bättre jobb för billigare peng än kommunala dito.

Lärare och elever får ta smällen – inte aktieägare

När Mörck skriver att friskolor redan idag får lägre skolpeng än kommunala skolor syftar han på att kommunala skolor har större andel elever med lågutbildade föräldrar som bor i utsatta områden och har det socioekonomiskt kärvt - helt enkelt elever som är för dyra att utbilda för att friskolorna ska vilja ta in dem. Det är helt rätt och riktigt att skolpengen kompenseras efter elevens förutsättningar och vill friskolorna ha högre skolpeng får de helt enkelt ta in elever ur denna kategori. Systemet är i detta avseende lika för alla och om friskolor medvetet skummar grädde i sina intag är det deras eget val.

En sak förefaller tydlig efter att ha läst Andreas Mörcks debattartikel. Om friskolorna får mindre pengar är det lärarna och eleverna som kommer få ta smällen. Den del av skolpengen som går till vinster, aktieutdelning, lobbyarbete och etableringar av privata skolor utomlands kommer bestå.

Patrik Andersson, musiklärare och läromedelsförfattare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS OCKSÅ:

Replik: ”Almegas låga värdering av lärare och elever är brutalt ärligt”

Replik: ”Almega använder skrämselpropaganda"

”Debatt: Sänkt skolpeng hotar fyra lärartjänster per friskola”