”Rektorers kompetensbrist urholkar skolbiblioteken”
Magdalena Ivarsson får för många frågor från icke utbildade skolbibliotekarier.
Debatt
Frågorna om bokinköp i skolbibliotekens nätverk har exploderat: ”Vilken bok ska jag köpa till en elev i årskurs X som gillar det här temat?” eller ”En lärare vill ha böcker om Y – vad ska jag välja?”
När dessa frågor blir vardag handlar det inte längre om tips. Det handlar om kompetensbrist, skriver Magdalena Ivarsson.
Frågorna om bokinköp i skolbibliotekens nätverk har exploderat.
Ofta handlar det om: ”Vilken bok ska jag köpa till en elev i årskurs X som gillar det här temat?” eller ”En lärare vill ha böcker om Y – vad ska jag välja?”
Visst, alla kan vilja ha inspiration ibland. Men detta är ju frågor som mina lärare och elever ställer och får svar på av mig - inte frågor som jag förväntar mig få på löpande band av andra bibliotekarier.
”Kompetensbrist”
Och när dessa frågor blir vardag handlar det inte längre om tips. Det handlar om något större: en systematisk kompetensbrist. Och den börjar hos skolledningarna.
Det märks att många bara checkar av lagen om skolbibliotek – utan att egentligen bry er om att verksamheten ska fungera. Kanske saknar många bara respekt för bibliotekariens kompetenser och har fått för sig att vem som helst som älskar böcker kan göra jobbet? I sådana fall - skämmes för er okunskap!
”Basala frågor"
Att köpa in böcker är en av de enklaste uppgifterna i ett skolbibliotek – för en utbildad bibliotekarie. Vi har metoder och verktyg: vi söker i kataloger, bevakar bokhandlar, deltar i förlagsdagar, minns tidigare möten med elever och diskuterar med kollegor.
Den som saknar utbildning eller rätt erferenhet står däremot handfallen. Resultatet? Basala frågor i nätforum som borde kunna lösas på plats i ert eget bibliotek. Jag känner till bibliotekarier som till och med fått frågor om bokinköp från andra skolors så kallade biblioteksansvariga. Med andra ord: de ber någon annans bibliotekarie göra deras jobb.
”Slänger det på svensklärare”
Tänk efter, rektorer: ni skulle väl inte mejla grannkommunens rektor och be om att få kopiera deras tjänstefördelning? Med tanke på hur olika skolornas målgrupper kan vara i bokväg så är det en relevant liknelse, jag lovar!
Skämmes för er okunskap!
Problemet är inte den enskilda nyanställda som försöker orientera sig i skolbiblioteksuppgiften. Problemet är att ni fyller bibliotekstjänster med fel kompetens. Som slänger det på en svensklärare eller använder biblioteket som regulator i tjänstefördelningen. På pappret ser det ut som att skollagen uppfylls – men i verkligheten bemannas biblioteken med personal som inte ens klarar av de mest grundläggande delarna av sitt nya uppdrag.
Vi ser vad som går förlorat: läsfrämjande, källkritik, informationssökning, tillgänglighet. Våra kärnuppgifter suddas ut när fokus fastnar på de enklaste delarna av yrket.
”Inte en bokhylla”
Det kan inte vara meningen att våra professionella forum ska täcka upp för rektorers misskötsel. Om skolbibliotekens roll ska tas på allvar måste de bemannas med rätt kompetens.
Ett skolbibliotek är inte en bokhylla att fylla efter bästa förmåga. Det är en professionell verksamhet som gör verklig skillnad för elevernas lärande – men bara om rektorerna vågar prioritera utbildade bibliotekarier.
Magdalena Ivarsson, biblioteksutvecklare
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
Vill du skriva en debattartikel på Vi Lärare?
Gör så här:
- Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort.
- Skicka helst texten som en Word-fil, och bifoga gärna ett högupplöst porträttfoto i färg (oftast duger en selfie tagen i bra ljus).
- Mejla texten till adressen nedan och skriv även ditt mobilnummer i mejlet ifall vi behöver diskutera texten.
Mejla till oss på: debatt@vilarare.se
LÄS ÄVEN:
Så vill Jonna Bruce få fler delaktiga i barns läsning
Så kan skolbiblioteket hjälpa eleverna med AI
Bibliotekarien: ”AI-böcker är incestuösa kloner”
