”Därför är friskolornas vinster höga – med låga risker”
”Ägandet flyttas allt längre bort från klassrummet”, skriver Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans.
Debatt ”Academedias aktiekurs har ökat med mer än 100 procent på ett och ett halvt år. Det beror knappast på låga vinster. Samtidigt flyttas ägandet allt längre bort från klassrummet.”, skriver Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans.
Debatten om vinster i skolan tog ny fart när skolminister Simona Mohamsson meddelade att Liberalerna vill förbjuda aktiebolag som driver skolor. En del av debatten handlar om vinstens storlek. Vinstförespråkare säger att den genomsnittliga friskolan bara tjänar tre till fyra procent av omsättningen per år. Men siffran ger en missvisande bild, eftersom den inte tar hänsyn till att många elever går i skolor som ägs av ett fåtal stora huvudmän.
De stora koncernerna, som Academedia och riskkapitalägda Internationella engelska skolan (IES), redovisar betydligt högre vinster än små, fristående skolor. En tredjedel av alla friskoleelever går i någon av Academedias eller IES:s skolor, och mer än hälften i någon av de tio största koncernerna. Det är här de stora vinsterna finns – inte i de små familjedrivna skolorna.
75 procent av vinsten till aktieägarna
Enligt Academedias senaste bokslut ligger rörelsemarginalen på knappt sju procent, med målet att ligga mellan sju och åtta procent över tid. IES har, enligt ekonomijournalisten Per Lindvall, ännu högre marginaler, omkring nio procent. Det här är vinster i nivå med industrisektorn – men med betydligt lägre risk. Skolbolagens ägare påstår ofta att vinsten återinvesteras i verksamheten. Men årsredovisningarna visar något annat.
Academedias styrelse föreslår att aktieägarna ska få både kontant utdelning och ett inlösenprogram där aktier köps tillbaka till ett pris som ligger cirka 30 procent över marknadsvärdet. Det innebär att totalt cirka 620 miljoner kronor kommer att betalas ut till aktieägarna. Academedias vinst uppgick det senaste året till 821 miljoner kronor. Mer än 75 procent av vinsten hamnar således i aktieägarnas fickor.
Så blir vinsterna från skolpengen bränsle för fortsatt expansion.
Den del av vinsten som inte delas ut till ägarna används ofta till att köpa nya skolor, i stället för att förbättra undervisningen för de elever vars skolpeng skapat vinsten. Strategin är ett exempel på multipelarbitrage: ett sätt för stora bolag att öka sitt värde genom att köpa mindre verksamheter som värderas lägre. När de läggs in i den större koncernen stiger värdet, utan att något egentligen blir bättre i klassrummen. På så sätt blir vinsterna från skolpengen bränsle för fortsatt expansion.
Skolkoncernernas intäkter är mycket stabila. Skolpengen betalas ut av kommunerna och påverkas varken av konjunktur eller konkurrens. Föräldrar betalar inget och det finns ingen prispress från konkurrenter.
Skapar en överkompensation
Bolagen menar själva att investeringarna är små. Academedia skriver att de initiala investeringarna är begränsade och kräver litet eller inget rörelsekapital, eftersom skolpengen betalas i förskott och lokaler hyrs. Tellusgruppen uppger att nya förskolor kan bli lönsamma inom något år, ibland redan efter några månader. Även Atvexa beskriver kassaflödena som stabila och tillväxten som möjlig utan stora lån. Skolkoncernernas ansökningshandlingar till Skolinspektionen ger samma bild: behovet av investeringar är mycket litet.
Visst finns risker på skolmarknaden – till exempel minskande elevkullar – men de drabbar även de kommunala skolorna. Tomma platser i kommunens skolor gör att genomsnittskostnaden per elev ökar, och då höjs också friskolornas skolpeng. Kommunen har även ett mer omfattande ansvar att ta hand om alla elever. Det skapar en överkompensation som skolägarna kan omvandla till aktieutdelning.
Med andra ord: vinsterna är höga, men riskerna låga.
Fortsätter växa genom uppköp
Samtidigt fortsätter bolag som Academedia och Atvexa att växa genom uppköp. Det är en affärsmodell som fungerar som ett självspelande piano: vinsterna används till uppköp, vilket höjer värdet, ökar vinsterna och möjliggör ännu fler uppköp. De små skolhuvudmännen blir allt färre. Ägandet flyttas allt längre bort från klassrummet.
Om villkoren på den svenska skolmarknaden kännetecknades av låga vinster hade de två största skolkoncernerna inte ägts av utländska riskkapitalbolag och investeringsfonder. Deras uppgift är att tjäna så mycket pengar som möjligt – inte att köpa aktier i branscher med låg avkastning. Och de har lyckats! Academedias aktiekurs har ökat med mer än 100 procent på ett och ett halvt år. Det beror knappast på låga vinster.
Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans
LÄS MER:
