”Låt obehöriga bli en del av Sveriges Lärare”
Läraren Rickard Öhman har ett förslag: Sveriges Lärare borde ansluta obehöriga.
Debatt ”Professioner som vill behålla kontrollen över sitt yrke organiserar också sina lärlingar. Läraryrket borde göra detsamma”, skriver läraren Rikard Öhman.
Här är en idé som för många kommer att låta både galen och provocerande: Låt obehöriga lärare bli en del av den lärarfackliga gemenskapen. Låt Sveriges Lärare arbeta för deras arbetsvillkor och skapa en tydlig väg till behörighet genom betald utbildning parallellt med arbete.
Många av oss kommer att protestera. Vi har investerat år av studier i vår utbildning och vill inte se värdet av den urholkas. Men vid närmare granskning saknar invändningen saklig grund. I själva verket kan detta förslag stärka läraryrket – även för oss som redan är behöriga.
Yrket förlorar kontrollen
Jag arbetade själv som obehörig lärare under flera år medan jag studerade. Det var en lärorik tid. Jag hade turen att få ett generöst mentorskap av rutinerade kollegor som tog sig tid att visa hur yrket bör utövas i klassrummet. På många sätt fungerade det som ett slags lärlingskap.
Historiskt har yrken sällan hållit sina lärlingar utanför sina organisationer. Skråväsendet – en borgerlig föregångare till den senare arbetarrörelsens fackföreningar – organiserade både mästare, gesäller och lärlingar. Poängen var enkel: den som skulle bli en del av yrket måste bildas i yrket och socialiseras in i dess normer och praxis. Annars förlorar yrket till slut kontrollen över sig självt.
I dag är situationen den motsatta. Omkring tre av tio lärare i grundskolan saknar lärarlegitimation. De undervisar, bildar sig genom yrket och bär ansvar i klassrummet men står samtidigt utanför professionens gemenskap och organisering.
Någon annan gör det
Här finns en paradox: ett yrke som talar varmt om professionalisering organiserar inte alla som i praktiken utövar det.
Svensk skola har i praktiken ett lärlingssystem. Skillnaden är att professionen inte organiserar sina lärlingar.
När professionen inte organiserar dem som är på väg in i yrket gör någon annan det i praktiken. I dagens skola innebär det att arbetsgivaren får ett avgörande inflytande över hur nästa generation lärare formas.
Nationalekonomen Jonas Vlachos har argumenterat för att arbetsgivaren bör bära kostnaden för att obehöriga lärare utbildar sig. Om skolor ändå bygger sin verksamhet på deras arbete är det rimligt att också investera i deras utbildning.
Riskerar sänka statusen
Ansvaret bör flyttas dit det hör hemma. I dag kan huvudmän anställa obehöriga utan att ta ansvar för deras utbildning. Om arbetsgivaren i stället måste finansiera vägen till legitimation uppstår ett starkt incitament att professionalisera yrket. Det stärker även ställningen för oss behöriga.
Alternativet är att vi fortsätter acceptera ett system där obehöriga förväntas utföra läraryrkets uppgifter utan att fullt ut tillhöra professionen – och det riskerar i längden att sänka yrkets status.
När obehöriga lämnas utanför den fackliga organiseringen uppstår också ett maktproblem på arbetsplatserna. Arbetsmiljöproblem riskerar då att förbli obemötta, eftersom obehöriga kollegor ofta saknar både den trygghet och det stöd som krävs för att protestera mot orimliga villkor.
Det påverkar våra villkor
Det drabbar inte bara våra obehöriga kollegor. Det påverkar också villkoren för oss som redan är legitimerade. När en stor andel av arbetsstyrkan står utanför den fackliga organiseringen försvagas vår gemensamma makt som profession.
Professioner som vill behålla kontrollen över sitt yrke organiserar också sina lärlingar. Läraryrket borde göra detsamma och låta obehöriga lärare bli en del av den professionella gemenskapen.
Rickard Öhman, lärare i filosofi och historia
LÄS MER:
Kravet: ”Alla elever ska möta en legitimerad lärare”
