Digitala pendeln svänger i skollandet: ”Inte svartvitt”
Finland backar också om skolans digitalisering.
Debatt
I Finland, precis som i Sverige, backar regeringen om digitaliseringen i skolan.
Men det är inte svartvitt, menar debattören.
”En genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg framåt – där verktyget väljs utifrån undervisningens mål, inte tvärtom”, skriver Maryam Barkadehi.
Under flera år har digitalisering lyfts fram som en självklar väg till bättre undervisning. Finland, ofta beskrivet som ett föregångsland inom utbildning, satsade tidigt och omfattande på surfplattor och skärmar i klassrummen.
Maryam Barkadehi
Men när resultaten började analyseras växte en mer nyanserad bild fram. Sjunkande läsförståelse, kortare uppmärksamhetsspann och svårigheter i vissa grundläggande färdigheter har lett till en tydlig omprövning
”Tryckta läroböcker”
I dag ser vi hur den finska regeringen och utbildningsmyndigheter justerar inriktningen. Tryckta läroböcker, handskrivna anteckningar och fysiska uppslagsverk får åter en mer central roll i undervisningen. Digitala verktyg försvinner inte, men de ska användas selektivt och med tydligt pedagogiskt mervärde. Uppdrag till Utbildningsstyrelsen och kommunikation från undervisnings- och kulturministeriet pekar i samma riktning, något som även rapporterats av public service-bolaget Yle.
Stöd i forskning
Denna utveckling har stöd i forskning, även om bilden inte är svartvit. Metaanalyser visar små men återkommande fördelar för läsning på papper när det gäller djupare förståelse och minne, särskilt vid längre och mer komplexa texter (Delgado et al., 2018; Furenes et al., 2021). Samtidigt betonar forskningen att effekterna påverkas av ålder, texttyp och hur digitala verktyg används pedagogiskt (Clinton, 2019).
Studier med yngre elever visar dessutom att orientering i text och minne för informationens placering ibland är svagare vid skärmläsning (Støle et al., 2020; Tüchler, 2025).
”Självklar del”
Det betyder inte att skolan ska välja bort tekniken. Digital kompetens är en självklar del av dagens samhälle och måste fortsatt utvecklas i utbildningen. Däremot visar både forskning och erfarenheter från Finland att ensidiga lösningar sällan gynnar elevernas lärande. När skärmen blir norm riskerar vi att förlora de kognitiva fördelar som följer av långsam läsning, handskrivna anteckningar och fysisk orientering i text.
Verktyg väljs efter undervisningens mål
Kanske är den viktigaste lärdomen att pedagogiska beslut bör vila på evidens snarare än teknikoptimism. En genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg framåt – där verktyget väljs utifrån undervisningens mål, inte tvärtom.
Maryam Barkadehi, universitetsadjunkt i förskollärar- och grundlärarprogrammen, legitimerad förskollärare och grundskollärare.
LÄS ÄVEN:
Efter kritiken: Regeringen river Skolverkets plan
”Digitaliseringen har gett lite tillbaka till skolan”
Hård kritik mot digitaliseringen av skolan
