Terrorforskaren: ”Det fanns massa signaler”

LÄS OCKSÅ: Skolchefen i Eslöv: "Går inte att förebygga allt"

– Det är väl ingen som tror att en elev går in på sin skola och gör en sådan här attack, det är väl ingen som misstänker det?

Annelié Arvidsson, rektor på Källebergsskolan, har svårt att prata om händelsen den 19 augusti. Den morgon alldeles i början av höstterminen då femtonåringen kliver in på sin skola, maskerad och beväpnad och bestämd att döda.

Just nu pågår den rättspsykiatriska undersökningen av pojken som är elev på skolan. Den 16 december återupptas förhandlingen, och domstolen går igenom resultatet.

Men tillbaka till den där augustidagen.

Målen är utsedda. En lärare som gärningsmannen upplever som irriterande och ett antal elever som antingen är muslimer eller som uttryckt sympatier för hbtqi-rörelsen.

Det blir en helt annan lärare som faller offer. En lärare som lämnar sitt klassrum för att undersöka vad det är som låter utanför. En lärare som femtonåringen faktiskt gillar.

Pojken hugger honom i magen och läkare på akuten i Lund beskriver senare skadan som livshotande. 

LÄS OCKSÅ: Skolvåldet – tecknen lärare bör känna till

 

”Jag har inte hört att de heilat på lektionen”

I ett och ett halvt år har Annelié Arvidsson varit rektor när det händer.

– Jag bevittnade hela händelsen. Jag såg allting. Det var jag som larmade. Jag gjorde allt jag kunde. Och jag var den som mejlade ut. Jag gjorde mitt yttersta, säger Annelié Arvidsson.

Det har tagit tid att få en intervju. Polisen har berömt skolans personal för deras agerande under attacken.

Men frågor river upp sår.

Och rektorsdagarna är fulla med det vanliga skolarbetet. Medarbetarsamtal. Klassrumsbesök. Samtidigt ska Annelié Arvidsson hantera följderna av femtonåringens våldsdåd.

Det fanns varningstecken.

Femtonåringen var vapenfixerad och hade nazistiska sympatier. I klassen fanns andra pojkar med samma åsikter.

Förundersökningen visar att han vid ett tillfälle har marscherat i centrala Eslöv med en armbindel med ett hakkors på. Polisen får i uppdrag av socialtjänsten att utreda om han är skyldig till hets mot folkgrupp.
På väggarna i sitt pojkrum har gärningsmannen klottrat slagord och hakkors.

Och ett par månader innan attacken, i maj 2021, upptäcks att pojken har knivar med sig till en idrottslektion. De är instuckna i byxlinningen och han förklarar att vapnen gör honom trygg.

Annelié Arvidsson polisanmäler händelsen. Men hon säger att hon inte känt till åsikterna på skolan – som de beskrivs i åklagarens förundersökning.

– Du frågar om det här med elever med nazistiska ideal. Det är inget jag känner till. Jag har inte hört att de heilat på lektionen. De är ingen information jag har fått, säger hon.

Kommunen får veta att femtonåringen besöker skolskjutarsidor på nätet.

På en sådan sida finns ett inlägg från en person som säger sig ha detaljerade planer för en skolattack mot en australiensisk skola. IP-adressen leder till pojkens dator. Något som FBI tipsar Skånepolisen om ett par veckor innan attacken mot Källebergsskolan blir verklighet.

Polisen åker hem till pojken och hans familj, men får inte tillåtelse att göra husrannsakan och beslagta datorn. En av de närvarande poliserna är frustrerad, vilket en rättegångsinspelning som P4 Malmöhus fått del av visar:

”Jag har inte den utbildningen och litade på det beslut som fattades, att det inte fanns förutsättningar”... ”nånstans har vi pratat om det om att det här är fullt möjligt och att det här kan hända men vi har inte förhindrat det. Det är jättejobbigt”.

Det slutar i stället med ytterligare en orosanmälan till socialtjänsten.

LÄS OCKSÅ: Expert: Orsakerna bakom skolattackerna

Polisen är hemma hos familjen vid totalt fyra tillfällen.

I förundersökningen beskriver polismännen en likgiltighet från föräldrarna, och en rutinerad polisman känner sig rädd för pojken, känner att han behöver titta över axeln på väg ut därifrån.

 

”Jag vill ju tro att inga barn landar mellan stolarna”

Kerstin Melén-Gyllensten är chef både för utbildnings- och socialförvaltning i Eslöv.

Trots att hon är högst ansvarig för både skola och socialtjänst känner hon inte till att det finns pojkar med nazi-intresse på skolan.
Hon tycker att socialtjänsten skött sig väl.

– Jag ser inget annat än att vi hanterat det utifrån de rutiner vi har och som utgår från socialtjänstlagen, bland annat, säger hon.

Avdelningschefen vid socialtjänsten Jörgen Larsson anser snarare att kommunen är bättre rustad än andra när det gäller att ta hand om barn som far illa.

– Jag vill ju tro att inga barn landar mellan stolarna. Vi har en väldigt speciell organisation kring det i Eslöv, där socialtjänsten för 0-18 år ingår i samma förvaltning som skolan, så vi har ett väldigt bra samarbete. Vi har också ett bra samarbete med polisen, säger han.

Den utredning som kommunen nu genomför efter knivattacken handlar inte heller om vad som hände innan, utan fokuserar på hur den hanterades och vad som kan göras bättre.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp har läst förundersökningen.

– Det fanns massor av signaler. Men det jag reagerar mest på är att det inte finns någon ödmjukhet hos kommunen. De kanske agerade juridiskt rätt, men här har de fått signaler men inte gjort tillräckligt. Hur kan man säga att man är nöjd med det? Man bör göra en utredning och presentera den offentligt, och inte gömma sig bakom sekretessen, säger han.

– Jag tycker att skolan skötte sig bra. Skolans uppfattning var att han var ”en tickande bomb” och bollade upp till socialtjänsten. Men där stannade allt. Det framgår inte i förundersökningsprotokollet vad socialtjänsten har gjort. Men jag noterade och reagerade på att det fanns en passivitet i ärendet, säger Magnus Ranstorp.

Den som verkligen vet vill inte berätta.

Rektor Annelié Arvidsson kommenterar inte samarbetet med socialtjänsten.

– Jag känner inte att jag är trygg att göra det med journalister. Det handlar om sekretess och liknande, säger hon.

Patrik Nyquist är kommissarie vid utredningssektionen Södra Skåne, och är den polis som utredde attacken.

Här har polisledningen beslutat om en utredning av tiden innan skoldådet.

– Det är så lätt att peka finger på en myndighet, och på polisen. Samtidigt måste alla aktörer se om de gjort något fel. Vända på alla stenar. Polisledningen har bestämt en genomlysning av hanteringen innan själva attacken; vår kontakt med den här pojken, vad vi gjort och inte gjort. Hur vi tolkade signalerna. Om något kunde ha gjorts annorlunda, om vi varit tydliga i vår kommunikation med skola och socialförvaltning. Vi behöver lära oss för att förhindra liknande brott i framtiden, säger Patrik Nyquist.

– Sen är polisen bakbundna när det gäller personer under 18 år. Man kan inte bara åka hem och frihetsberöva personer under 18. Därför kanske myndigheter uppfattas som tafatta. Föräldrarna måste också få en chans att ta itu med situationen, säger han.

 

I en del av den inspektion som Arbetsmiljöverket gör på skolan efter attacken, har myndigheten krävt in en riskanalys och en handlingsplan.

Den kan kännas som ett trubbigt vapen mot extremism och bristande kontakt mellan myndigheter.

Eleverna på Källebergsskolan får numera en halvtimmes värdegrundsarbete varje vecka. Det råder maskeringsförbud på skolan, och föremål som kan brukas som tillhyggen ska låsas in när de inte används.

En halvtimme är inte tillräckligt när det gäller att hantera högerextrema tendenser menar Magnus Ranstorp.

– Man har tydligt inte tagit tag i värdegrundsfrågorna på skolan. Här finns inga ursäkter för att inte vara resolut. Värdegrundsarbetet är enormt viktigt i skolan. Finns det nazistiska strömningar, då är det bättre att ta tag i det, säger Magnus Ranstorp.

Elisabet Mossberg, ombudsman för Lärarförbundet, tycker att skolans plan är bra.

– De har gjort ett grundligt arbete. För att en riskbedömning ska spela roll krävs det att åtgärderna verkligen görs och att de senare följs upp. Det gäller att komma överens om rutiner så man vet vad man ska göra, och det kan förhindra många svåra situationer. Det har vittnats om att på den här skolan har rektor och lärare agerat föredömligt vid attacken, säger hon.

LÄS OCKSÅ: App kan rädda liv vid skolattacker

Ett område som pekas ut som riskfyllt är ensamarbete vid föräldramöten. Skolan slår därför fast att sådana möten ska ske på arbetstid så att andra anställda finns på skolan.

– Det är klassiska situationer där hot och våld kan slå väldigt allvarligt, säger Elisabet Mossberg.

Domen över femtonåringen har ännu inte fallit, eftersom den rättspsykiatriska utredningen inte är färdig.

Och julen närmar sig, även på Källebergsskolan. Klart är att fallet är extraordinärt, svårt att föreställa sig.

– Våldsbrott brukar ske i affekt, det är inget man planerar under lång tid. Men här har gärningsmannen planerat, skrivit manifest. Det är väldigt ovanligt, säger Patrik Nyquist.

MER LÄSNING

Ny rapport: Så blir ärftliga rasismen lärarnas problem

Eslövs-attacken: Åtal väcks mot femtonåringen

Efter knivattacken: Då öppnar skolan igen

”Pojken har berättat varför han gjorde det”

Polisen: Vi är väl rustade för skolattacker

Så många lärare drabbas av hot och våld