Den 18 augusti öppnar Campus Risbergska igen, ett drygt halvår efter masskjutningen där tio personer dog och sex skadades.
Nu öppnar Risbergska: ”Var händer det nästa gång?”
Anna Nilsson och Petter Kraftling, ordförande för Sveriges Lärare i Örebro, ser tillbaka på ett traumatiskt halvår sedan skolattacken på Risbergska.
Hoten mot lärarna
Måndag 11 augusti, ett halvår efter den dödligaste skolattacken i Sverige, öppnar Campus Risbergska för elever igen.
– Det var en oerhört slitsam termin, säger Petter Kraftling, ordförande för Sveriges Lärare Örebro.
Petter Kraftling undervisar i kemi på Campus Risbergska, och var en av de lärare som fanns på plats den 4 februari 2025.
Då gick en ensam gärningsman till attack mot elever och personal på skolan, dödade tio personer och skadade sex, innan han slutligen sköt sig själv.
500 personer fanns på skolan den dagen, 154 anställda.
”Slitsam termin”
Från och med måndag 18 augusti är lärare och elever tillbaka på skolan, efter en vårtermin med provisoriska lösningar.
– Det var en oerhört slitsam termin, förutom det som hände, att gå vidare i lokaler som för många av oss var väldigt bristfälligt anpassade för undervisning, säger Petter Kraftling.
För honom och Anna Nilsson, också ordförande för Sveriges Lärare i Örebro, har det fackliga arbetet handlat om helt ny terräng.
Lärarna hade fått utbildning i att hantera pågående dödligt våld under 2023. Petter Kraftling säger att kunskaperna hjälpt kollegor att rädda livet på sina elever, genom att inrymma.
– Men sen kan man ju aldrig förbereda sig tillräckligt. Såklart, säger Anna Nilsson.
Redan i mars, en månad efter dådet, annonserade Mokhtar Bennis, chef för vuxen- och gymnasieutbildningen i Örebro, att skolan skulle öppna igen efter sommaren.
– Det kanske blev lite forcerat, säger Anna Nilsson.
19 sägs upp
Kommunen fattade beslut om att gå vidare med planerade uppsägningar av 19 personer, vilket facket stoppade. Arbetet med omställningar har skjutits fram till januari 2026.
Anna Nilsson och Petter Kraftling har fått påminna sina chefer om att fortsätta med riskbedömningar under tiden i de tillfälliga lokalerna.
– Saker blev lite bättre när vi utfört dem, vi fick tillgång till skrivare och lite enklare kontorslokaler att arbeta i mellan lektioner. Vi fick påminna förvaltningen om att det här hade varit jobbigt för vem som helst, men att de som är här har ett trauma i botten. Och de ville gärna ha feedback: ”Hur går snacket, vad säger era medlemmar”, säger han.
”Klassiska lärarsymptomet”
Anna Nilsson tog ansvar för att prata med media, och det vanliga fackliga arbetet stod till stor del på paus.
– När de tog in eleverna igen efter tre veckor kom det klassiska lärarsymptomet, fokus var på att jobba med eleverna och man tränger undan allt annat litegrann. Det var vi oroliga för generellt, säger Anna Nilsson.
Anna Nilsson och Petter Kraftling i ett av arbetsrummen på Risbergska som öppnar igen.
Hon och övriga styrelsen för Sveriges Lärare Örebro har också dragit i gång arbetet med arbetsskadeanmälningar.
– Vi har ett ombud och sex personer i styrelsen som inte jobbar enbart, men mycket, med att boka möten och träffa medlemmar som vill ha hjälp i sitt skrivande. När det väl kom i gång under våren var det väldigt tidskrävande och vi tror att det kommer att fortsätta, säger hon.
Ett femtiotal är skrivna, och hon räknar med lika många till.
– Sen har vi bistått medlemmar. Det har varit att de behöver att vi kommer till dem för det var kaos på arbetsplatsen, det har varit som att bestiga ett berg att hitta en whiteboard-penna. Det tror jag inte att många förstått, hur tufft det var att vara i de här tillfälliga lokalerna, säger Anna Nilsson.
”En förfärlig fråga”
De funderar inte på varför gärningsmannen valde att göra det han gjorde.
– Kanske inte just kring den här händelsen, utan var händer det nästa gång? Det är en förfärlig fråga att ha i sig. Jag var inte här, men det har påverkat mig mycket. Det är min stad, mina kollegor jag jobbar nära med. Och Petter, säger Anna Nilsson.
Samtliga lärare gick 2023 en utbildning i att hantera pågående dödligt våld.
– Handlingsplaner och utbildningar som man tidigare arbetat med utifrån devisen att ”det står i planeringen att de ska göras” hamnar i ett nytt ljus när man inser att allt kan hända – oavsett hur liten sannolikheten är, säger Petter Kraftling.
Innan eleverna kom till Vintrosa skola, där Anna Nilsson undervisar, högläste personalen planerna för att hantera PDV på skolan.
– Det märks att alla tycker att det är viktigt, säger hon.
- Ett längre reportage kommer i nästa nummer av Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
Facket pausar kommunens uppsägningar på Risbergska
Öppet efter massmordet – men dörren går inte att låsa
