Karin Soffiantini är skolchef inom Statens institutionsstyrelse (SiS).
Till startsidan
Statens institutionsstyrelse (SiS) har vänt resultaten – men nu kan elever placeras i de nya ungdomsfängelserna.
Skola
För lite undervisningstid, för hög frånvaro. Det var Skolinspektionens kritik mot skolan inom Statens institutionsstyrelse (SiS).
Nu har myndigheten vänt trenden – men förlorar elever till de nya ungdomsfängelserna.
– Jag kan känna mig lite orolig så klart, säger skolchefen Karin Soffiantini.
Inom Statens institutionsstyrelse arbetar lärare för att göra elever av unga som har liten eller ingen skolidentitet.
Och siffrorna pekar uppåt.
Den genomsnittliga undervisningstiden har ökat i både grund- och gymnasieskola på SIS-skolorna.
Och frånvaron i grundskolan har minskat.
– Rektorerna vittnar om att vi får allt fler som har eller får gymnasiebehörighet, säger Karin Soffiantini.
Vändningen förklarar hon med ett hårt arbete med skolan inom SiS, efter att Skolinspektionen kritiserat bland annat hög frånvaro och för låg undervisningstid, 2014 och 2021.
Karin Soffiantini är skolchef inom Statens institutionsstyrelse (SiS).
Varje enhet, oavsett storlek, har lärare, studie- och yrkesvägledare och specialpedagog eller speciallärare på plats. Lärarbehörigheten är hög, kring 90 procent, och undervisningsgrupperna är små.
– När man kommer till SiS så kommer man ofta från många skolmisslyckanden, man kanske inte har varit i skolan på länge, kanske har varit avstängd, levt ett kaosigt liv. Vi ska ge omsorg och stabilisera för att sedan kunna jobba med en förändring, säger Karin Soffiantini.
Inom ett par dagar ska intagna ungdomar få träffa lärare, och sätta upp ett schema.
Vanligaste ålder är 16 år, men det finns även så unga som tioåringar. De äldsta är 21.
Den största andelen av de cirka 700 ungdomarna inom SiS är tvångsplacerade av psykosociala orsaker, kriminalitet och missbruk eller andra skadliga beteenden.
En elevs brev till lärarna på SiS Ljungaskog
Men nära 40 procent är dömda till sluten ungdomsvård på grund av brott.
För dem kommer utbildningen att se lite annorlunda ut när Kriminalvården och ungdomsfängelserna tar över efter sommaren, enligt Karin Soffiantini.
Bland annat får Kriminalvården möjlighet att ge mer fjärr- och distansundervisning, och man tar exempelvis bort rätten till modersmålsundervisning, utöver de nationella minoritetsspråken.
– Jag kan känna mig lite orolig så klart. Kriminalvården gör ett jättefint arbete med vuxenutbildningen, men det blev kort varsel för dem att starta upp skola för barn och unga och även om de säkert gör det efter bästa förmåga, så är det här en målgrupp som behöver den allra bästa skolan, säger hon. SiS har ju haft lång tid att bygga upp den fina skola vi har idag, säger Karin Soffiantini.
Efter intervjun kommer besked från justitiedepartementet. Det är klart var de åtta nya fängelseskolorna ska ligga.
– Unga som begår brott behöver tas om hand på ett mycket bättre sätt än idag, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M), under presskonferensen.
Jesper Lindberg, pressekreterare inom SiS säger att ungdomsvården inom SiS är god och säker, och organisationen är nere på nära noll rymningar.
– Vi har återkommande fått kritik för att många unga återfaller i brott, men det är olyckligt att en större diskussion inte förts tidigare om en strukturerad eftervård. Många unga tar stora positiva kliv under placeringen hos oss, men när den tar slut behöver man ofta fortsatta stödinsatser från samhället under lång tid. Det här har långt ifrån alltid fungerat väl, säger han.
Med de 700 intagna ungdomarna jobbar idag ungefär 300 lärare – men Karin Soffiantini är inte bekymrad för att de nya ungdomsfängelserna ska göra SiS-lärare överflödiga.
– Vi har redan i dag kö inom LVU-delen av vår verksamhet (tvångsvård, reds anm) fast vi har ett uppdrag att bereda plats direkt. Vi bedömer också att kommunernas efterfrågan på LVU-platser för utsatta barn och unga kommer att öka kommande år. Platserna kommer säkert att fyllas, säger Karin Soffiantini.
LÄS ÄVEN:
De är lärare på SiS – den osynliga skolan
Debatt Skolupproret kräver: ”Huvudmannaskapet måste prövas”
Debatt Tusen hål att fylla – men samma svar när lärare ropar på hjälp.
Debatt ”Måste vi vänta på en tragedi”, frågar sig debattörerna.
Debatt ”En allvarlig lärarfientlighet cementeras i landet”
Replik ”Hårdare tag är ofta kortsiktiga gratislösningar – jag tror att det är fel väg att gå.”
Skolpolitik Vill ”stampa ut” vinsterna i skolan – föreslår ny utredning.
Debatt Anna Olskog bemöter argumenten från SKR och Almega: ”9 av 10 lärare är för”.
Krönika ”Man kan inte prata om god undervisning som en allenarådande sanning.”
Debatt Tidigare chef för Skolforskningsinstitutet sågar kritiken om bristande vetenskaplighet
Debatt Centerpartiet kräver omtag om utvisningarna av artonåringar
Debatt ”Genomtänkt balans mellan digitala och analoga arbetssätt framstår som en mer hållbar väg”.
Debatt Litet utrymme för ledarskap bidrar till ”yrkeschock” för nya lärare
Debatt Uppmaningen: ”Vi vill bara ha en tydligt reglerad och dräglig arbetsmiljö”
Arbetsmiljö Här är några av de samlade ögonvittnesskildringarna från skolan.
Debatt Han ser en skola där läraren är upptagen med att ”serva elever med pennor och sudd”.
Debatt ”Skolan måste lära sig skilja läsinlärning från läsning som färdighet”
Krönika ”Ett försök att överbrygga glappet mellan beslutsfattare och vardagens realitet.”
Skolfinansiering Lämnade över 700 berättelser från skolan – nedladdad 18 000 gånger.
Debatt Lärare måste stå upp för NPF-eleverna, skriver Sabina Sandfuss
Forskning Vilka frågor från ditt klassrum vill du ha forskares svar på?
Arbetsbelastning Anna Olskog: ”Nödvändigt för att lärare ska orka med sitt uppdrag”.
Krönika ”Det är lärarfientligt och skadligt – och saknar dessutom evidens.”
Läs och skriv Mohamsson efter Ämneslärarens granskning: ”Pratas för lite om det.”
Våld i skolan Talet till offren och de anhöriga på årsdagen efter attacken.
Skolpolitik SKR och Mohamsson anklagar varandra i frågan om regleringar.
Debatt ”Desperata och slitna argument från Almega – det börjar bli provocerande”,
Krönika ”Jag hackar tänder över mycket dessa dagar”, skriver Maria Wiman.
Debatt Slår tillbaka: ”Generaliseringar, missförstånd eller rent av personangrepp”
Arbetsmiljö Namngav läraren på Tiktok – förnekar brott.
Debatt Hon ser elever lämna undervisningen för tidigt: ”Problemet är statusen”
Debatt ”Alla har inte vuxna omkring sig.”
Ledarkrönika ”Kommer det att hända igen? Ja, vi vet alla att den risken tyvärr finns.”
Våld i skolan "De som var på Risbergska den dagen får leva med det resten av livet”.
Läsning Efter regeringens förslag: De vill se krav på daglig läsning – i alla ämnen.
Debatt Lärarens uppmaning till specialpedagogerna: ”Förklara hur det går till”
Arbetsbelastning Ser regeringens reform som ett slag mot den svenska modellen.
Betyg och bedömning Går vidare med nya betygsskalan och nya läroplanerna.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Arbetsbelastning Nu blir det reglerad tid för planering och undervisning: ”Positivt i alla delar.”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Arbetsmiljö Övervägde skyddsstopp: ”Kändes kallare inne än utomhus”.
Betyg Så går regeringen vidare med nya betygen, enligt den lagrådsremiss som Vi Lärare tagit del av.
Skolpolitik Wimans bok till skolans makthavare: ”Kontakt mellan himlen och marken”.
Krönika ”Det här får vi inte säga – men det är sanningen om trasiga skolan.”
Särskilt stöd ”Vi sätter punkt för Gustav Fridolins läsa-skriva-räkna-garanti”
Arbetsmiljö Mohamsson: ”Lika för alla – oavsett skola och bostadsort.”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Krönika ”I en tid av ”no excuses”, hårdare tag och bestraffningar.”