Stockholm vill införa regler för föräldrar i skolan

Malmö inför förväntanskontrakt till hösten – och utbildningsförvaltningen i Stockholm har tagit fram ett förslag på en variant som ska gälla skolorna i Stockholm.

– Många föräldrar har helt orimliga förväntningar och krav på vad skolan kan åstadkomma. Jag tycker att det är viktigt att visa att politiken står bakom rektorer och lärare som vill upprätthålla en god ton och regelverk gentemot föräldrar, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Stockholm.

Dokumentet beskriver vad barn och föräldrar kan förvänta sig av skolan, och vad skolan kan förvänta sig av dem.

På Södermalmsskolan i Stockholm har man redan arbetat med förväntansdokument i några år.

– Jag får många, många färre negativa mejl. Och jag får positiva mejl, det existerade knappt tidigare, säger Nina Jonsson, rektor.

Skolan tog fram dokumentet i samverkan med föräldrar, elever och personal.

– Slutprodukten blev bra. Kritiker kan ju säga att det bara är ett papper. Men ibland behöver man ha saker på print för att de ska sjunka in, säger hon.

I Malmö får dokumentet kritik.

– Skolan är full av tandlösa dokument redan. Och vem skulle följa upp det här? Det blir ju vi, säger Christina Hultén, förstelärare på Kryddgårdsskolan i Rosengård.

Oppositionsrådet i Stockholm, Olle Burell (S), har svängt i frågan.

– Det känns okej, om det är något som lärare och rektorer ställer sig bakom. Men regler och dokument i alla ära, men det som krävs är tillräckligt många anställda. Utan att skicka med resurser blir det värdelöst, säger han.

Skolan ska grunda sig på forskning och beprövad erfarenhet. Lotta Edholm hänvisar till att skolresultat är beroende av föräldrarnas utbildningsnivå.

Christina Hultén

– Men eleverna påverkas faktiskt också, oavsett bakgrund, av föräldrarnas förväntningar på sina barn. Vi vet ju att det generellt sett är så att de barn som har föräldrar som engagerar sig i deras skolgång får högre betyg, säger hon.

Christina Hultén är inte säker.

– Det hjälper inte mig som lärare. De föräldrar som redan ser till att uppfylla våra förväntningar behöver inte ha ett kontrakt. Och arbetsro och studiero handlar om strukturella frågor. Minska vår arbetsbelastning så vi kan skapa den goda undervisning som faktiskt bidrar till ökad arbetsro, säger hon.