Regeringen vill ha skolplikt i förskoleklass från 2018

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Regeringen beslutade på torsdagen att ta grundskoleutredningens förslag om skolplikt från sex års ålder vidare till lagrådet. Går det igenom i riksdagen innebär det att förskoleklassen blir en obligatorisk skolform från och med höstterminen 2018. Men än finns ingen uppgörelse med oppositionen.

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson Moderaterna.

Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall är orolig för att lärarna som möter eleverna i förskoleklassen inte kommer ha tillräcklig kompetens i just läsinlärning och matematik.

– Nu har vi ju inte sett de här förslagen än, och jag har höga förväntningar och krav på dem för att det här ska motsvara riksdagsmajoritetens vilja. Lärarnas kompetens är nyckeln till hela reformen, säger hon.

Hon är också skeptisk till tidplanen.

– Jag tycker inte det känns tryggt att regeringen ska lyckas genomföra det här redan hösten 2018. Jag är orolig för att alla skolhuvudmän inte kommer ha förutsättningar att skapa en likvärdig obligatorisk förskoleklass på den tiden. Det skulle krävas minst ett läsårs förberedelsetid till, säger hon.

De två lärarfacken har delvis olika syn på förslaget, och kommenterar det så här:

– Det innebär att elevers rätt till utbildning i förskoleklass stärks och att förskoleklassen bibehåller sin viktiga roll som en bro mellan förskola och grundskola, där förskollärares och grundlärares kompetenser berikar och kompletterar varandra. Vi kan inte nog understryka vikten av att förskoleklasslärarna får rätt förutsättningar för sitt förnyade uppdrag, säger Maria Rönn, vice ordförande för Lärarförbundet.

Lärarnas riksförbund tycker förslaget är ett steg i rätt riktning, men hade föredragit en tioårig grundskola framför obligatorisk förskoleklass.

– Då skulle man ha tio år på sig att klara av grundskolan, säger Sara Svanlund vid Lärarnas riksförbund i en kommentar.

I dag är det två procent av sexåringarna, eller cirka 2000 barn årligen, som inte deltar i någon pedagogisk verksamhet.

Grundskoleutredningens remissrunda ledde till vissa ändringar i förslaget. Som exempel nämner Gustav Fridolin flexibiliteten i skolstarten, som utredningen ville begränsa. I regeringens förslag kvarstår den. Om det finns särskilda skäl ska det vara möjligt att göra avsteg från regeln om skolplikt från sex års ålder både uppåt och nedåt.

Efter att lagrådet har sagt sitt kommer frågan tas upp i riksdagen i höst.