Öronmärkt bidrag ska ge fler förstelärare i tuffa skolor

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Bland lärare är den omtvistad – förstelärarreformen. Men i ett nytt regeringsbeslut ges fler möjlighet att få de högsta lönepåslagen, när karriärtjänster i utsatta områden görs om till karriärtjänster på utsatta skolor, med hjälp av öronmärkta pengar.

Lärarnas tidning har tidigare skrivit om att förstelärarreformen riskerar att splittra lärarkåren, bland annat eftersom forskning visar att tillsättningarna sker godtyckligt och uppdraget är otydligt.

Men regeringen och samarbetspartierna L och C gör inga förändringar kring reglerna för hur tjänsterna ska tillsättas, när de nu slår ihop tre bidrag till ett, och öppnar upp för fler huvudmän att söka de allra högsta bidragssummorna.

– Det här är en mycket viktig förändring, förutom att vi gör det enklare och lättare för huvudmännen att söka statsbidragen så att pengarna verkligen används ute på skolorna för att höja läraryrkets status och höja lärarnas löner, säger Roger Haddad, Liberalernas skolpolitiske talesperson.

Samtidigt som bidraget till förstelärare, bidraget till förstelärare i utsatta områden, och bidraget inom ramen för samverkan för bästa skola och förbättrad kvalitet i undervisningen av nyanlända bakas ihop, öronmärks 410 miljoner kronor till skolor med socioekonomiska utmaningar. Det innebär dock ingen höjning av den summa regeringen avsatt för de tre bidragen.

Därmed slopas kravet på att skolan ska ligga i ett utsatt område, för att förstelärare ska kunna ta emot det allra högsta lönebidraget. Det handlar om 10 000 kronor i månaden för förstelärare och 15 000 kronor mer för lektorer.

– Vi går ifrån det geografiska villkoret som säger att det är skolor i utsatta områden som kan söka bidraget. Oavsett var en skola ligger, om den har en socioekonomisk sammansättning som kräver mer från samhället, kan den ta del av bidraget, säger Roger Haddad.

Detta innebär att fler huvudmän kan ta del av bidraget.

Hur många sådana skolor finns det?

– Det har inte jag tagit reda på, och jag vill inte gissa. Men det kan ju finnas skolor inne i stan som har det tufft. Det kan vara så att ekonomin i en stadsdel är dålig, eller att föräldrarnas utbildningsbakgrund är låg. Det behöver inte vara kopplat till utanförskap i den meningen att det bor många invandrare där, säger Roger Haddad.

Lönebidraget till förstelärare i utsatta områden har funnits ett tag, det har ändå inte gett effekt. Varför tror ni att det ska få effekt nu?

– Jag kan inte svara på den frågan. Det vi kan göra från statens sida är att fortsätta att leverera och uppmuntra huvudmännen att prioritera och satsa på utbildade lärare. Det är det minsta vi kan göra för att öka läraryrkets status, säger han.

Forskning om effekten av förstelärare är inte tydlig, tillsättningen sker godtyckligt i många fall och reformen skapar splittring i kåren. Har ni funderat på att se över reglerna?

– Än så länge ligger de fast. Men man kan vända på det. Jag har sett i Skolverkets utvärderingar att där man har tydliga riktlinjer för rekrytering av förstelärare, och där förstelärare har tydliga arbetsuppgifter, där har det haft god effekt på verksamheten, säger Roger Haddad.

Är det någon som blir av med bidragspengar, i och med att bidragen görs om från tre till ett?

– Jag kan inte se någon sådan effekt, eftersom anslaget är detsamma. Nu när man breddar bidraget och gör fler skolenheter aktuella, kan det hända att Skolverket måste göra en skarpare bedömning. Men problemet är inte att det är för många som vänt sig till Skolverket och att pengarna har tagit slut, utan det här är ett sätt att förenkla ansökan om bidraget. Men det bygger på att huvudmännen tycker att det är viktigt, säger Roger Haddad.