Nya böter till Botkyrka-skola
Resultat Ytterligare en Botkyrka-skola får böter av Skolinspektionen. Efter flera år av brister riskerar kommunen nu betala 1 600 000 kronor till staten. Botkyrkas situation beror tidigare otillräcklig styrning och obehöriga lärare, säger grundskolechefen Kenny Fredholm.
Botkyrka i södra Stockholm har problem med sina skolor. I början av året gick staten in och tog över ansvaret för Storvretsskolan, som första skola i landet. Brister på Björkhaga skola, Grindtorpsskolan och Brunna skola har också lett till böter från Skolinspektionen.
Nu rapporterar SVT att mångåriga brister på Malmsjö skola gör att kommunen måste punga ut med ytterligare 800 000 kronor, totalt riskerar kommunen nu 1 600 000 kronor i böter.
I en rapport från 2016 får kommunen också skarp kritik från Skolinspektionen för bristande kvalitetsarbete. Sedan 2017 deltar kommunen i det statliga projektet Samverkan för bästa skola. Men det fortsätter komma viteskrav från Skolinspektionen.
Frågan är varför Botkyrkas skolor misslyckas med att rätta till sina brister.
– Det handlar om en kombination av en skolledning som inte hittat rätt, eller som fattar fel beslut och tillsammans med låg behörighetsgrad hos lärarna så blir det svårt att lyckas, säger Kenny Fredholm, grundsskolechef i Botkyrka.
Problemskolorna befinner sig i olika områden, både de som är socioekonomiskt utsatta och de mer priviligierade.
– Det har inget med elever att göra och vilket område det är, utan vilken personal vi rekryterar och organisationens val av arbetssätt och pedagogik. Det är kärnan i att driva en bra skola, säger Kenny Fredholm.
Nu har kommunen tagit in en extern utredare, Olof Johansson från Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet, för att utreda förvaltningen och hur den har påverkat kommunens skolor.
Men ett led i förbättringen är att kapa avståndet mellan den kommunala skolledningen och skolenheterna. Kenny Fredholm har skalat bort de biträdande skolcheferna och arbetar direkt med rektorerna. Nu kommer skolornas självstyre också att minska.
– Vi har gett skolorna stor tillit att hantera sina problem och utvecklingsområden. Nu är det vi som förvaltning som kommer närmare och kan följa arbetet och finnas inne i skolorna, säger han.
Besparingskravet i Botkyrka, som är en relativt skattesvag kommun, ligger på 2 procent. Men pengarna är inte det första Kenny Fredholm vill reglera.
– Tidigare har vi fokuserat på resursfördelningen. Det har inte funnits så mycket annat att sätta till, säger han.
Mirlinda Quranolli är ordförande för Lärarförbundet i Botkyrka. Hon ser att Malmsjö skola jobbar aktivt med att ställa problemen tillrätta – bland annat genom en ny skolledning som på ett år ökat andelen behöriga lärare från 47 till 78 procent.
På kommunnivå ligger andelen behöriga lärare på 60 procent. Nu arbetar skolförvaltningen och facket tillsammans för att rekrytera fler behöriga lärare, med Malmsjö som mönster.
– Det är tufft för de lärare jag träffar. De behöver fler behöriga kollegor. Det är klart att arbetsbelastningen ökar på dem. Men det är inte bara i Botkyrka det är lärarbrist, säger hon.
Däremot slår besparingskraven hårdare mot en kommun med många utsatta områden.
– Att få en budget i balans påverkar kvaliteten på skolorna. Så är det.
