Inte mindre avdelningar när nya förskolor byggs

Många kommuner måste bygga ut förskolan kraftigt för att klara de växande barnkullarna de kommande åren. Lärarnas tidning har undersökt hur de fyra folkrikaste kommunerna – Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala – hanterar utmaningen.

Vår granskning visar att alla fyra låter bygga avdelningar med plats för 18–20 barn. Det står i strid med både Skolverkets riktmärken för barngruppernas storlek och kommunernas egna ambitioner om mindre grupper, något de dessutom mottagit statsbidrag för.

Det kommunala bolaget Skolfastigheter i Stockholm AB (Sisab) har tagit fram en konceptförskola kallad Framtidens förskola som ska klara upp till 20 barn per avdelning.

Även i Malmö brukar den lokalmässiga kapaciteten vara cirka 20 platser medan Uppsala bygger för 18 barn per avdelning enligt Jesper Djupström, lokalchef på utbildningsförvaltningen. Göteborg har tagit fram en modellförskola som kan byggas med 6–12 avdelningar, med yta för 18 barn per avdelning.

Anki Jansson, förskollärare i Örebro och aktiv i Förskoleupproret, kommenterar byggandet så här:

– Vi kämpar ju för att få ner barngruppernas storlek. Att då bygga avdelningar för 20 barn rimmar illa med riktlinjerna från Skolverket.

Storleken på barngrupperna är viktig både för barnens och personalens arbetsmiljö, understryker hon.

– Kommunerna borde ha i åtanke att Skolverkets riktmärken är framtagna av forskare som tittat på vad som är det bästa för barnet och barnets utveckling. Jag har full förståelse att det är svårt att snabbt få ner antalet barn i grupperna, men man bör i alla fall ha riktlinjerna med sig när man bygger nya lokaler, säger Anki Jansson.

Elisabet Mossberg, utredare på Lärarförbundet, tycker att frågan är komplex.

– Vår grundinställning är att vi vill ha färre barn i grupperna. Men har du stora barngrupper kan du inte bygga för smått heller. Tänk om man bygger för 15 barn och sedan har 20.

Samtidigt riskerar problemet med de stora grupperna att kvarstå under lång tid när man bygger så här, säger hon.

Caroline Hoffstedt (S), Uppsala utbildningsnämnd.

Den oron delar inte Caroline Hoffstedt (S), ordförande Uppsalas utbildningsnämnd. Hon lyfter fram att grupperna i kommunen minskat från 17,2 barn till 12,6 mellan åren 2014–2017. De nya förskolorna kommer inte ändra detta, enligt henne. ­­­

– Eftersom varje avdelning har tre rum kan personalen organisera verksamheten så att barnen kan vara i en mindre grupp. Rummen går att avdela och det går dessutom att fördela sig mellan att vara inne och ute, säger hon.

Varför bygger ni utifrån talet 18?

– Vi bygger utifrån en tidigare nationell genomsnittlig gruppstorlek som under lång tid funnits som beräkningsgrund.

Skolverket rekommenderar mindre grupper för de yngsta. Varför gör ni inte skillnad i storlek på avdelningarna som byggs?

– För att inte låsa en avdelning för små barn. Förskolor omorganiserar sig genom åren när antalet barn, åldrar och behov förändras, säger Caroline Hoffstedt.

Även Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (L) anser att flexibilitet är viktigt. Att avdelningar har plats för 20 barn innebär mer yta, inte större barngrupper, enligt henne.

– Stockholms mål om 14 respektive 18 barn ska givetvis hållas, säger hon.

Stockholm har fått statsbidrag för att minska barngrupperna. Hur rimmar det med hur ni bygger?

–  Det som krävs för att hålla målen om antal barn är politisk tydlighet, och tillräckliga resurser i form av lokaler och personal. Vi säger såklart inte nej till statsbidrag, men de kan inte ersätta de prioriteringar som görs av politiken och i stadsdelarna dagligdags, säger Lotta Edholm.

På flera håll värjer man sig mot att definiera begreppet avdelning, bland annat i Malmö:

– Vi för inte diskussioner om hur stor en avdelning bör vara, utan det är upp till professionen. Det vi har sagt är att vi föredrar större förskolor, bland annat för att organisationen inte är lika sårbar som i en mindre förskola, säger Rose-Marie Carlsson (S), ordförande i Malmös förskolenämnd.

Forskaren Pia Williams efterlyser ett barnperspektiv när det byggs nytt.

– Jag tycker att man borde se till helheten och i så hög grad som möjligt hålla sig till Skolverkets rekommendation, framförallt när det gäller de yngsta barnen.

Hon trycker också på vikten av att barnen får en trygg plats när enheterna blir större.

– Den utveckling som finns i Norge med storarbetslag tror jag är en sämre organisation för barnen. Det finns forskning som visar att det är oerhört viktigt med en stabilitet för barnen, både när det gäller kamrater och lärare, säger Pia Williams.