Professorn i Estland: Därför lyckas våra elever bättre i Pisa

Han berättar att esterna är stolta över att ligga där i topp med Japan och Sydkorea, före alla andra europeiska länder.

– Men vi ester är modesta, medierna här har de senaste dagarna snarare fokuserat på att vi fick ett svagare resultat än 2018 i både läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Men för andra länder gick det ännu sämre under pandemin. Varför blev raset mindre hos er?

– Studier har visat att våra elever är relativt skickliga på att planera sitt eget arbete, de kan klara av att arbeta självständigt och reflekterande. 

Och hur har ni lyckats utveckla dessa förmågor hos eleverna?

– För att vi har en hög andel kompetenta och erfarna lärare som rustat eleverna. För några år sedan visade en genomgång att lärare i estniska skolor i snitt har varit verksamma i 22 år, snittet för OECD är betydligt lägre.

Sedan lägger han till något som kanske kan överraska en svensk publik:

– En ytterligare del i framgången är de digitala hjälpmedlen. De har bevisligen höjt elevernas resultat och lärt dem att arbeta mer självständigt.

I Sverige har den snabba digitaliseringen fått skarp kritik, nu är det traditionella läromedel som gäller. Vad säger du om det? 

– Utan att kunna tillräckligt om Sverige måste jag säga att det inte låter speciellt bra. Om digitala hjälpmedel används på rätt sätt är de oerhört viktiga för lärandet.

Vidare betonar Margus Pedaste att den fem år långa estniska lärarutbildningen är en bidragande orsak till framgångarna. Han tillhör själv en av utbildarna.

– Skolorna räknar med att de lärare som lämnar oss ska ha en masterexamen.

Många studiebesök i Estland

Estlands skolframgångar har inte gått obemärkt förbi, redan 2018 var landet bäst i EU. Studiebesöken är många, nyligen tog professor Pedaste emot ett besök från Tyskland.

– De hade varit i skolor i Finland också och tyckte att arbetet i klassrummen här var snäppet bättre, att eleverna följde lärarnas instruktioner med ännu högre koncentration.

Estland har jämfört sig med Finland ­– och lärt av Finland ­– ända sedan självständigheten 1991. Nu har man gått om storebror. Vad kan det bero på?

– I Finland har skillnaderna mellan de bäst och sämst presterande eleverna ökat på senare år, vilket drar ner deras totalsiffror.

Estland är på väg i den riktningen också, berättar han. I takt med att landet moderniseras och blir rikare så ökar också klyftorna. I Estlands fall handlar det i första hand om den ryskspråkiga minoriteten.

– De har hela tiden varit socioekonomiskt svagare, men nu ökar skillnaderna mot andra grupper i landet.

Brist på lärare även här

Ett nära samband med det här problemet är det faktum att även Estland börjar få brist på lärare, trots att yrket alltjämt är relativt populärt. Många av de erfarna lärarna är på väg att gå i pension.

Och precis som i Sverige är det i de socioekonomiskt svagare områdena som det är svårt att hitta behöriga lärare.

– För kanske tio år sedan hade vi knappt några obehöriga lärare, idag utgör de 13 procent.

Tror på ökat anseende

Låt vara att estniska elever uppvisar goda akademiska resultat, men en ytterligare utmaning för Estland är att elevernas sociala välbefinnande inte ligger på samma nivå. Vad gäller graden av mobbning tillhör man de sämre länderna i OECD:s mätning.

– Det är en fråga som diskuteras flitigt här, berättar han.

Medan pandemin mest har betraktats som ett problem för barns utbildning över hela världen, kan Margus Pedaste också se något positivt som kom ut av den:

– Lärare har högt anseende i Estland och mellan 2013 och 2018 fördubblades det. Nu gissar jag att det ökat ytterligare, då föräldrar under pandemin insåg vilken otrolig roll som lärarna spelade för att hålla igång elevernas studier. De förstod i ännu högre grad vilka proffs det handlar om.