
Under Anna Ekströms (S) tid som skolminister minskade antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet.<br />Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet
Nationella prov Regeringen tog bort en stor del av de nationella proven på gymnasiet för att minska lärarnas och elevernas arbetsbörda och stress. Men en majoritet av lärarna fortsätter att använda de icke obligatoriska nationella proven som Skolverket tar fram.
Dåvarande skolministern Anna Ekström (S) beslutade år 2018 att mängden av nationella prov skulle minskas på gymnasiet. Förändringen innebar att det bara skulle bli obligatoriskt att ha nationella prov på programmens avslutande kurser som var obligatoriska. Innan hade nästan alla kurser i matematik, svenska och engelska, på de olika gymnasieprogrammen, avslutats med ett obligatoriskt nationellt prov.
Under Anna Ekströms (S) tid som skolminister minskade antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet.<br />Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet
Förändringen skedde efter år av kritik mot att fokus på nationella prov hade blivit för stort och hotade att tränga undan undervisningen. Proven ansågs också leda till en orimligt stor arbetsbörda för lärare och stress för elever.
Lärarens undersökning visar dock att regeländringen inte fått någon nämnvärd betydelse på gymnasiet även om det skett en viss minskning i antalet nationella prov som beställs i vissa kurser. En majoritet av Sveriges skolor fortsätter att beställa även de icke obligatoriska nationella prov som Skolverket tar fram.
Det statistiska underlag som Läraren har begärt att Skolverket ska ta fram över hur många nationella prov som har beställts sedan år 2017 i matematik, svenska och engelska i olika kurser visar exempelvis att:
• antalet nationella prov i matematik 1b minskat från 46 200 beställda prov 2017 till 40 500 år 2022
• antalet nationella prov i svenska 1 har minskat från 101 100 beställa prov 2017 till 72 500 år 2022.
• antalet nationella prov i engelska 5 har minskat från 110 700 till 84 000 prov år 2022.
Det är rektorn på gymnasieskolorna som har mandat att besluta om vilka prov som ska genomföras och inte lärarna. Regeringen beslutade år 2018 att alla nationella proven särskilt ska beaktas vid betygsättning. Det gäller även de icke obligatoriska. Proven syftar till att öka likvärdigheten i bedömningen. Och politiskt har debatten om likvärdigheten i svensk skola ökat på senare år.
Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket, tror att det kanske kan vara en förklaring till att skolorna fortsätter att använda även de nationella prov som inte är obligatoriska.
Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket Foto: Skolverket
– Regeringens skäl till att ta bort ett antal nationella prov var främst för att minska arbetsbördan för lärare men sedan dess har likvärdigheten vid betygsättning blivit en het politisk fråga, säger han.
Han bedömer att en stor majoritet av lärarkåren uppskattar att ta stöd i de nationella proven vid betygsättning.
– Även om många lärare tycker att proven tar mycket tid från undervisningen så verkar de som prioriterar proven ändå tycka att proven fungerar bra utifrån sitt syfte och kanske är det enda som stöttar dem i betygsättningen.
Användningen av de nationella proven har förändrats sedan de infördes. Innan de nationella proven infördes så fanns centrala prov i grundskolan och standardprov på gymnasiet som testade elever på nationell nivå:
• År 1997 infördes nationella prov i åk 9. I dag är de obligatoriska i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, SO-ämnen och NO-ämnen. När det gäller SO och NO-ämnena så sker det en lottning vilket av de fyra respektive tre ämnen som enskilda skolor ska genomföra.
• Nationella prov infördes 2008 i åk 3 och är obligatoriskt idag i ämnena svenska/svenska som andraspråk och matematik.
• År 2011 infördes nationella prov i åk 6 och är obligatoriskt i dag i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i åk 6.
• I gymnasiet är nationella prov obligatoriska i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. År 2018 genomfördes en förändring i gymnasieskolan som innebar att nationella prov bara blev obligatoriska att genomföra i de avslutande obligatoriska kurserna på de olika programmen.
LÄS ÄVEN:
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag tar semester från klåfingriga politiker som vill in och joxa i mitt klassrum.”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.
Debatt ”Liberalerna och Socialdemokraterna måste hantera de osannolika meningsfränderna Sverigedemokraterna och Centerpartiet.”
Debatt ”Anpassningar är ingen abstrakt fråga – det handlar om elevernas chans att lära sig”.
Ledare ”Nu ökar vi trycket på regeringen att införa statliga regleringar.”
Debatt Läraren Markus Åkesson får en klump i magen när hans egna barn ska börja skolan.
Yrkesutbildning Yrkesläraren om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Porträtt Vad döljer sig bakom en till synes helt vanlig lärare på Gotland?
Krönika ”Det heter glädjebetyg av en anledning – alla inblandade blir glada.”
Skolpolitik Socialdemokraternas nya skolpolitik öppnar för regleringar av undervisningstiden.
Arbetsmiljö Efter den fällande domen höjs krav på att Stockholms stad avskedar Engelbrektskolans rektor.
Krönika ”Vi måste på riktigt hjälpa varandra att sätta gränser – vilken annan yrkeskår skulle hålla på så här?”
Krönika ”Lösningen är alldeles komplett gratis!! Magi! Trolleri! Haveri!”
Föräldrakrav Kan straffas med böter eller fängelse i upp till sex månader.
Betyg Sveriges Lärares jurister och experter reder ut.
Hök25 Centerpartiet: ”När regeringen vill ha ändringar i avtalsrörelser får den också betala för detta”.
Arbetsmiljö Läraren efter domen: ”Jag är så lättad, det är så skönt att han blev dömd.”
Arbetsmiljö Rektorn riskerar dryga böter: ”Bevisningen är stark.”
Arbetsmiljö Utredaren: "Olämpliga personer tillåts arbeta nära barn och unga i skolan”.
Betyg Hotfulla mejl, drev på sociala medier och rädsla för att förlora jobbet ledde till sjukskrivning.
Hök25 ”Dessa framtida förhandlingar mycket väl kan sluta med att ingenting händer”
Arbetsbelastning Har listat sådant som lärare hanterar utöver sin undervisning – så mycket tjänar de.
Undervisning ”Arbetet med skolutveckling kommer att rinna ut i sanden”
Debatt ”Kampen för framtidens skola börjar i de yngsta barnens vardag”.