
Under Anna Ekströms (S) tid som skolminister minskade antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet.<br />Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet
Nationella prov Regeringen tog bort en stor del av de nationella proven på gymnasiet för att minska lärarnas och elevernas arbetsbörda och stress. Men en majoritet av lärarna fortsätter att använda de icke obligatoriska nationella proven som Skolverket tar fram.
Dåvarande skolministern Anna Ekström (S) beslutade år 2018 att mängden av nationella prov skulle minskas på gymnasiet. Förändringen innebar att det bara skulle bli obligatoriskt att ha nationella prov på programmens avslutande kurser som var obligatoriska. Innan hade nästan alla kurser i matematik, svenska och engelska, på de olika gymnasieprogrammen, avslutats med ett obligatoriskt nationellt prov.
Under Anna Ekströms (S) tid som skolminister minskade antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet.<br />Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet
Förändringen skedde efter år av kritik mot att fokus på nationella prov hade blivit för stort och hotade att tränga undan undervisningen. Proven ansågs också leda till en orimligt stor arbetsbörda för lärare och stress för elever.
Lärarens undersökning visar dock att regeländringen inte fått någon nämnvärd betydelse på gymnasiet även om det skett en viss minskning i antalet nationella prov som beställs i vissa kurser. En majoritet av Sveriges skolor fortsätter att beställa även de icke obligatoriska nationella prov som Skolverket tar fram.
Det statistiska underlag som Läraren har begärt att Skolverket ska ta fram över hur många nationella prov som har beställts sedan år 2017 i matematik, svenska och engelska i olika kurser visar exempelvis att:
• antalet nationella prov i matematik 1b minskat från 46 200 beställda prov 2017 till 40 500 år 2022
• antalet nationella prov i svenska 1 har minskat från 101 100 beställa prov 2017 till 72 500 år 2022.
• antalet nationella prov i engelska 5 har minskat från 110 700 till 84 000 prov år 2022.
Det är rektorn på gymnasieskolorna som har mandat att besluta om vilka prov som ska genomföras och inte lärarna. Regeringen beslutade år 2018 att alla nationella proven särskilt ska beaktas vid betygsättning. Det gäller även de icke obligatoriska. Proven syftar till att öka likvärdigheten i bedömningen. Och politiskt har debatten om likvärdigheten i svensk skola ökat på senare år.
Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket, tror att det kanske kan vara en förklaring till att skolorna fortsätter att använda även de nationella prov som inte är obligatoriska.
Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket Foto: Skolverket
– Regeringens skäl till att ta bort ett antal nationella prov var främst för att minska arbetsbördan för lärare men sedan dess har likvärdigheten vid betygsättning blivit en het politisk fråga, säger han.
Han bedömer att en stor majoritet av lärarkåren uppskattar att ta stöd i de nationella proven vid betygsättning.
– Även om många lärare tycker att proven tar mycket tid från undervisningen så verkar de som prioriterar proven ändå tycka att proven fungerar bra utifrån sitt syfte och kanske är det enda som stöttar dem i betygsättningen.
Användningen av de nationella proven har förändrats sedan de infördes. Innan de nationella proven infördes så fanns centrala prov i grundskolan och standardprov på gymnasiet som testade elever på nationell nivå:
• År 1997 infördes nationella prov i åk 9. I dag är de obligatoriska i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, SO-ämnen och NO-ämnen. När det gäller SO och NO-ämnena så sker det en lottning vilket av de fyra respektive tre ämnen som enskilda skolor ska genomföra.
• Nationella prov infördes 2008 i åk 3 och är obligatoriskt idag i ämnena svenska/svenska som andraspråk och matematik.
• År 2011 infördes nationella prov i åk 6 och är obligatoriskt i dag i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i åk 6.
• I gymnasiet är nationella prov obligatoriska i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. År 2018 genomfördes en förändring i gymnasieskolan som innebar att nationella prov bara blev obligatoriska att genomföra i de avslutande obligatoriska kurserna på de olika programmen.
LÄS ÄVEN:
Krönika Snälla ge oss tillit och ansvar, inte nya mirakelmetoder från Amerika.
Debatt Skolan är idag besatt av siffror. Meritvärden, betyg och rankningar styr hela utbildningskedjan. Elever jagar höga resultat för att komma in på rätt gymnasium och sedan ännu högre för att nå universitet. Men mitt i denna jakt pratar nästan ingen om det mest självklara: kunskap.
Debatt Ingeborg Carlquist skriver om makt – och hoppande mungrodor
Replik Debatten om lärares relationer till eleverna fortsätter att dela kåren
Debatt Debatten om relationer: ”Vi behöver sluta låtsas att det finns en polarisering”
Arbetstid Beräkningarna på hur mycket satsningen på reglerad arbetstid egentligen kostar spretar enormt.
Intervju Natalia Kazmierska fördjupar sina omskakande grävjobb i ny bok.
Särskilt stöd Stödundervisning införs i svenska och matematik.
Arbetstid Kommenterar regeringens besked: ”Ger lärare tid att planera”.
Krönika ”Om du ifrågasätter relationsskapande undervisning, så har du inte förstått vad det handlar om.”
Debatt Han vill se specialdidaktik i alla klassrum.
Krönika ”Samhället i stort behöver fundera på vad kidsen gör med skärmarna på sin fritid”.
Hoten mot lärarna Skulle larma i säkerhetsappen: ”Kändes som han ville knäcka mig”.
Lärarbrist Facket larmar efter mörka siffrorna: ”Väckarklocka för svensk skola”.
Hoten mot lärarna ”Jag blir tyvärr inte förvånad.”
Arbetstid Vi Lärares partienkät visar politiskt stöd för lärarnas viktiga fråga.
Debatt ”Gillar man inte en viss lärare finns det en tendens att man beter sig dåligt”
Debatt ”Att prata om goda relationer istället för god undervisning är typiskt svenska skolan”
Debatt Kritiken: Malmö stad spärrar sociala medier på skoldatorn – även på fritiden
Löner och avtal Sveriges Lärares förhandlingschef: ”Vi har inte släppt kravet på reglerad arbetstid.”
Arbetsmiljö Unika siffror: klasserna har blivit större senaste åren.
Aktuellt Stor omfattning av uppgifter som stulits i cyberattack.
Friskolor Simona Mohamsson: ”Branschen har haft lång tid att självsanera”
Fortbildning Kritiken: ”Väldigt mycket kring professionsprogrammet är ännu oklart.”
Krönika ”Lärare bör snarare fokusera på att ge sina elever en välplanerad, trygg, engagerande och pedagogisk undervisning.”
Undervisning Endast tre av 30 granskade skolor anses hålla hög kvalitet.
Arbetsmiljö ”Mer lönsamt att byta jobb och pendla till Stockholm.”
Aktuellt Vann priset för Årets dokumentärprogram
Debatt Två lärare i klassrummet lönar sig, skriver rektor Eva Myrehed Karlsson.
Krönika ”Resultaten sjunker – det vi behöver är tid för varenda unge, inte käcka rim från en minister.”
Avtalsrörelse 20 000 medlemmar i Sveriges Lärare inväntar nytt avtal.
Arbetsrätt Sveriges Lärare tog kampen efter Darko Marics avsked: ”Fanns inte skäl”
Debatt ”Många lärare brottas med att uppnå en hög pedagogisk kvalitet”
Friskolor Sveriges Lärare: ”Överskott uppstår inte som en slump”
Friskolor Rasar mot friskolekoncernen: ”Vinstuttag hör inte hemma i förskolan.”
Debatt Därför har debatten som ifrågasätter vikten av relationsbyggande i skolan dragit igång.
Replik Specialpedagogen Olga Victorsdotter-Sapkina svarar Linnea Lindquist om hur elever lär sig.
Debatt Sveriges Lärarstudenter kritiserar marknadsskolan i ny kampanj
Matematik För första gången sämre än pojkar i matematik, visar statistik från Skolverket.
Vi lärare Tidningen Grundskolläraren kan ta guld som ”Årets medlemstidning”.
Folkhögskola ”Det har gått så långt att man ber privatpersoner att bli bidragsgivare”
Replik Linnea Lindquists svar till Per Kornhall om relationer: ”En sådan skola vill jag ha”.
Krönika ”Visst kan man lära ut utan goda relationer. Men hur mycket, till vilken nytta och vilken sorts kunskap blir det?”
Fackligt Antalet medlemmar växer: ”Varje lärare göra oss starkare i kampen”.
Friskolor ”Överskott handlar om trygghet för de anställda” säger vd Marcus Strömberg.
Lärarlegitimation Skolverket höjer avgiften med 26 procent.
Arbetsmiljö Vi Lärares artikel om ett kaosartat schema får flera läsare att reagera.
Fritidshem Incidenten blev startskott för debatt om arbetsmiljön i fritidshem.
Krönika ”Ge blanka fasen i att lägga ner skolor – ett gyllene tillfälle att låta allt få lösa sig självt.”
Krönika ”Fixeringen är både enfaldig och skadlig.”