Under Anna Ekströms (S) tid som skolminister minskade antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet.<br />Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet
Till startsidan
Nationella prov Regeringen tog bort en stor del av de nationella proven på gymnasiet för att minska lärarnas och elevernas arbetsbörda och stress. Men en majoritet av lärarna fortsätter att använda de icke obligatoriska nationella proven som Skolverket tar fram.
Dåvarande skolministern Anna Ekström (S) beslutade år 2018 att mängden av nationella prov skulle minskas på gymnasiet. Förändringen innebar att det bara skulle bli obligatoriskt att ha nationella prov på programmens avslutande kurser som var obligatoriska. Innan hade nästan alla kurser i matematik, svenska och engelska, på de olika gymnasieprogrammen, avslutats med ett obligatoriskt nationellt prov.
Under Anna Ekströms (S) tid som skolminister minskade antalet obligatoriska nationella prov på gymnasiet.<br />Foto: Kristian Pohl Regeringskansliet
Förändringen skedde efter år av kritik mot att fokus på nationella prov hade blivit för stort och hotade att tränga undan undervisningen. Proven ansågs också leda till en orimligt stor arbetsbörda för lärare och stress för elever.
Lärarens undersökning visar dock att regeländringen inte fått någon nämnvärd betydelse på gymnasiet även om det skett en viss minskning i antalet nationella prov som beställs i vissa kurser. En majoritet av Sveriges skolor fortsätter att beställa även de icke obligatoriska nationella prov som Skolverket tar fram.
Det statistiska underlag som Läraren har begärt att Skolverket ska ta fram över hur många nationella prov som har beställts sedan år 2017 i matematik, svenska och engelska i olika kurser visar exempelvis att:
• antalet nationella prov i matematik 1b minskat från 46 200 beställda prov 2017 till 40 500 år 2022
• antalet nationella prov i svenska 1 har minskat från 101 100 beställa prov 2017 till 72 500 år 2022.
• antalet nationella prov i engelska 5 har minskat från 110 700 till 84 000 prov år 2022.
Det är rektorn på gymnasieskolorna som har mandat att besluta om vilka prov som ska genomföras och inte lärarna. Regeringen beslutade år 2018 att alla nationella proven särskilt ska beaktas vid betygsättning. Det gäller även de icke obligatoriska. Proven syftar till att öka likvärdigheten i bedömningen. Och politiskt har debatten om likvärdigheten i svensk skola ökat på senare år.
Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket, tror att det kanske kan vara en förklaring till att skolorna fortsätter att använda även de nationella prov som inte är obligatoriska.
Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket Foto: Skolverket
– Regeringens skäl till att ta bort ett antal nationella prov var främst för att minska arbetsbördan för lärare men sedan dess har likvärdigheten vid betygsättning blivit en het politisk fråga, säger han.
Han bedömer att en stor majoritet av lärarkåren uppskattar att ta stöd i de nationella proven vid betygsättning.
– Även om många lärare tycker att proven tar mycket tid från undervisningen så verkar de som prioriterar proven ändå tycka att proven fungerar bra utifrån sitt syfte och kanske är det enda som stöttar dem i betygsättningen.
Användningen av de nationella proven har förändrats sedan de infördes. Innan de nationella proven infördes så fanns centrala prov i grundskolan och standardprov på gymnasiet som testade elever på nationell nivå:
• År 1997 infördes nationella prov i åk 9. I dag är de obligatoriska i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, SO-ämnen och NO-ämnen. När det gäller SO och NO-ämnena så sker det en lottning vilket av de fyra respektive tre ämnen som enskilda skolor ska genomföra.
• Nationella prov infördes 2008 i åk 3 och är obligatoriskt idag i ämnena svenska/svenska som andraspråk och matematik.
• År 2011 infördes nationella prov i åk 6 och är obligatoriskt i dag i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i åk 6.
• I gymnasiet är nationella prov obligatoriska i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. År 2018 genomfördes en förändring i gymnasieskolan som innebar att nationella prov bara blev obligatoriska att genomföra i de avslutande obligatoriska kurserna på de olika programmen.
LÄS ÄVEN:
Krönika ”Vi ska inte förenkla språket för våra barn – vi ska berika dem med det”.
Debatt ”Ägandet flyttas allt längre bort från klassrummet.”
Debatt ”Sätter fingret på sambandet mellan organisatoriska brister och individens ohälsa.”
Ledarkrönika Det finns bättre vägar än att låta barnen betala priset, skriver Anna Olskog.
Jag är lärare Johnnie Lindgren om vad han skulle göra som utbildningsminister för en dag.
Debatt Regeringen vill lägga ner utbildningen till specialpedagog – och debatten fortsätter.
Debatt ”Problemen är komplexa, men bottnar i hög grad i en skriande brist på resurser”
Debatt ”När Mohamsson talar om skolan låter det som ett fängelse med mattesal”
Debatt ”Att flytta specialpedagogiken bort från elevhälsan är ett högriskprojekt”
Debatt Specialpedagogens svar på regeringens förslag om ny utbildning till speciallärare.
Debatt Centerpartiet: ”Omöjligt att få igenom stora delar av sin skolpolitik.”
Granskning Ensamma och splittrade mellan olika skolor.
Granskning Utbildningsnämndens ordförande: ”Det är inte alls bra”
Granskning Checklista: Signaler att vara vaksam på.
Debatt ”Ni har missförstått både lärarrollen och demokratin”
Debatt Dags att införa en ”Lex” i skolan – en skyldighet att agera när elever far illa
Debatt ”Skolan behöver befrias från ideologi”
Debatt Svarar om att straffa elever: ”Tvärt emot rådande forskning, statens offentliga utredningar och Barnkonventionen”
Debatt Slår ett slag för didaktiken: ”Undervisning är som att balansera på en knivsegg”.
Debatt Hon vill se bättre förutsättningar för fackliga ombud: ”Avgörande roll”
Debatt "Måste göra det enda verkligt liberala: öka samarbetet över blockgränserna”
Debatt ”Bör ge huvudmän möjlighet att erbjuda No Excuses-modellen – och ge föräldrar friheten”
Krönika Nya läro- och kursplaner: ”Annars blir uppdraget omöjligt för lärare och elever.”
Debatt ”Som att ge alla samma skor oavsett storlek – och sedan hävda lika villkor”
Debatt ”Kompetensen, dimensioneringen och de fysiska miljöerna lirar tillsammans”
Debatt ”Lärarkåren är inte överens om vad utbildning är längre” skriver Martina Nordin
Debatt Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola, kräver ett arbetsliv som är hållbart.
Krönika ”Som nyexaminerad lärare förväntas vi klara allt.”
Krönika ”Man kan inte bara stapla arbetsuppgifter i bergsformation.”
Arbetsbelastning Sveriges Lärare: ”Guldläge att minska barn- och elevgrupper”.
Debatt Läraren vill lyfta sina barns lärare – och framgångsfaktorn i klassrummet.
Debatt ”Tillhör den grupp som i högre utsträckning saknar godkända betyg”
Förstelärare Sveriges Lärare protesterar mot tidsbegränsade tjänster.
Krönika Svindlande – snart kan jag lägga till polis på mitt CV!
Ledarkrönika Efter hoten mot Anna-Karin Hatt: ”Vi lärare kan inte rädda demokratin på egen hand – men utan oss går det inte.”
Debatt Johan Kant undrar om skolreformerna kommer att få önskad effekt
Arbetsbelastning ”Positivt att SKR uppmärksammar den växande administrationen”
Debatt ”Jag hoppas den politiska diskursen om digitala verktyg vänder snart”.
Debatt ”Analysen kommer fortfarande att krävas, men vi lämnar den än mer till eleverna”
Debatt ”Samhällets syn på yrkesprogram och vuxenutbildning gör saken värre”
Debatt Lärare kan inte arbeta hemifrån: ”Syns tydligt i lönekuvertet”.
Arbetsbelastning Kritiken: ”Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.”
Krönika Men här är vad som kan få nästa Talis-resultat att lyfta.
Debatt Kräver ny syn på skolan: ”Att utgå ifrån att lärandeuppdraget går att isolera är förödande”.
Debatt ”Våra elever behöver möta vuxna som tar sig tid att lyssna, som inte dömer”
Debatt ”Vi är läromedelsutvecklare, administratörer, logistiker, schemaläggare, lärare.”
Ledarkrönika ”Kommunerna kan inte friskriva sig från huvudansvaret – lagar ska följas. Punkt.”
Skolpolitik Simona Mohamsson "redo att frånta kommunerna huvudmannaskapet”.
Debatt Simona Mohamsson: ”Staten behöver återta det fulla huvudmannaskapet över skolan.”
Talis ”Svenska lärare trivs med sitt jobb – till priset av en ohållbar arbetsbelastning.”