Slump avgör lärarstudenters koll på läromedel

Läromedel har en liten och odefinierad roll på landets lärarutbildningar. När de förekommer handlar det oftast om att studenterna ska träna sitt kritiska förhållningssätt till läromedel, och ingen av de undersökta utbildningarna har kurser i hur man rent konkret använder tryckta eller digitala läromedel.

Det är ett par av slutsatserna i en ny undersökning som Strategirådet utfört på uppdrag av intresseorganisationen Läromedelsförfattarna.

– Det framstår som slumpmässigt hur läromedel behandlas, säger Per Kornhall, organisationens ordförande. 

Han menar att det inte rimmar med hur vare sig studenter eller lärarkåren ser på läromedel.

– Lärare och studenter tycker att läromedel är viktiga verktyg. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt men man måste lära sig yrket också, säger han.

Undersökningen har bland annat gått igenom 539 utbildnings- och kursplaner för ämneslärar- och grundlärarprogram. De flesta nämner inte läromedel alls, och de som gör det kopplar inte några kunskapsmål till dem.

Man kan fråga sig om det är nödvändigt att läromedlen specifikt nämns i kursplanerna. Borde man inte kunna anta att de ingår som en naturlig del av att uppnå kursernas mål? Nej, inte enligt undersökningens intervjuer med företrädare på lärosätena. Där framgår att man prioriterar ner de delar av utbildningen som inte ingår i examensmålen, bland annat läromedlen.

– Man säger rakt ut att man prioriterar ner de bitar man inte mäts på och riskerar att få kritik för från Universitetskanslersämbetet. Vi instämmer därför med läromedelsutredningen om att läromedel borde stå i examensordningen. Om läromedlen inte finns med där kommer de inte att dyka upp i kursplanerna heller, säger Per Kornhall.

Undersökningen slår fast att hanteringen av läromedel på lärarutbildningarna påverkas av faktorer på tre nivårer: Strukturell nivå, organisatorisk nivå och individnivå. På den strukturellla nivån pekas just bristen på lärandemål för läromedel i högskoleförordningen ut. På organisatorisk nivå visar undersökningen att tillgången på läromedel skiljer sig åt mellan lärosäten, och på individnivå påverkas studenternas utbildning av den individuella utbildarens egen inställning till läromedel.

Det är många som anser att deras personliga käpphäst borde ges mer utrymme inom lärarutbildningen. Varför ska just läromedel ges en mer central plats?

– Vi pratar om en central infrastruktur i skolan, och det bör återspeglas i utbildningen. Som det är nu behandlas det väldigt ad hoc och personberoende. Det behövs styrning, säger Per Konhall.