Skolor köper inte in mer läromedel: ”Klyftorna ökar”

De senaste åren ökning av läromedel till skolorna har nått en platå.

– Likvärdigheten som eftersträvas har inte uppnåtts utan tvärtom har skillnaderna ökat under 2024. Även om landsbygdskommunerna ökat sina inköp så ligger de långt efter städerna och storstädernas kranskommuner, säger Stefan Persson, vd för Läromedelsföretagen vars årliga inköpsstatistik precis blivit klar.

Trots att staten genom statsbidrag tillförde nästan en halv miljard kronor för inköp av läroböcker fick eleverna inte fler böcker under 2024 än året innan.

– Det är illavarslande. Systemet bygger på tillit och går inte att blunda för misstanken att pengar menade för läromedel används till annat i de kommunala budgetarna. Stickprov görs och många har tvingats betala tillbaka pengar men vi anser att kontrollerna behöver utökas, säger Stefan Persson.

Positiv effekt

Stickprov som Skolverket genomförde efter första året med statsbidrag resulterade i att många kommuner blev återbetalningsskyldiga. De felaktigt använda pengarna förklarades med okunskap om vad som gällde och att kommunerna haft kort om tid att ansöka.

Men statsbidraget har haft en positiv effekt, i alla fall totalt sett.

– Sedan 2021 har inköpen ökat med 40 procent och det är naturligtvis välkommet, men det är oklart vad lagstiftningens formulering att elever ska ha tillgång till de läroböcker, läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling innebär i praktiken, säger Stefan Persson.

Han efterlyser tydligare riktlinjer.

– Regeringen har uttryckt målsättningen att elever ska ha ett läromedel per ämne, men det finns inga statliga rekommendationer för detta. Ansvariga myndigheter behöver därför få ett uppdrag att sätta rekommendationer för vad som är tillräcklig tillgång.

Skillnaderna ökar

Årets statistik visar att skillnaderna mellan olika kommungrupper ökat. Storstäderna och deras kranskommuner fortsätter att höja sina investeringar medan många kommuner i övriga landet minskar sina inköp. Gapet mellan den kommun som satsar mest och den som satsar minst har vuxit till 2 203 kronor per elev.

Storstäderna Stockholm och Malmö ökade sina inköp under 2024 med 67 respektive 88 procent vilket till stor del förklarar den nominella ökningen totalt sett. Storstäderna köpte läromedel för 1 549 kronor per elev. Landsbygdskommunerna landande på 1114 kronor.

Lilla kommunen Ragunda lade mest pengar per elev: 2 533 kronor.

I botten återfinns Bollebygd som köpte för 330 kronor per elev.

LÄS MER:

Lista – stora skillnader trots satsning på böcker

Sandström: Tapetsera klassrummet med bevingade ord!

”Begränsning av läromedel får negativa konsekvenser i förskolan”