Friskolornas oro inför nya läroplanen: ”Detaljstyrning”

Nya, kortare, läroplaner och kursplaner med tydliga anvisningar för undervisningen.

Det är förslag i utredningen ”Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande”.

Christian Liljeros

– Det är nog nödvändigt om vi försöker uppnå en nationell likvärdighet, att förväntningar och till viss del undervisningsmetoder inte skiljer sig avsevärt mellan skolor, säger Christian Liljeros, vice ordförande för Sveriges Lärare Academedia.

Regeringen har låtit ett antal remissinstanser tycka till.

Varnande röster

Medan kommuner som Burlöv, Danderyd, Gislaved, Linköping och Osby är positiva till förslaget, finns det varnande röster.

Göteborgs kommun: ”Om riktlinjer och undervisningsstrategier blir för detaljerade eller normativa, riskerar undervisningen att bli manualstyrd i stället för anpassad till elevernas behov”.

Och på samma sida står Almega utbildning och Idéburna skolors riksförbund.

Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega utbildning skriver:

”Utredningen beskriver i konsekvensanalysen att det just för fristående skolor med olika pedagogiska inriktningar kan innebära förändringar, då alla skolor ska anpassa sin undervisning till vad läroplanen beskriver. Redan idag gäller att alla skolor ska följa läroplanen. Det ger ett utrymme för både kommunala och fristående skolor att betona olika profiler i undervisningen och också olika sätt att undervisa”.

Han nämner två av sina största medlemmar:

”Den ena skolhuvudmannen har inriktat sig på en tvåspråkig utbildning med en tydligt inramad undervisningssituation, där ordning, reda och lugn inom den sammanhållna undervisningsgruppen betonas och där respekt för varandra och skolans lärare är viktigt. Den andra skolhuvudmannen menar att alla elever är olika och lär på olika sätt. Därför arbetar skolan efter en pedagogik som är personligt utformad och fokuserar på varje elevs individuella utveckling. (…) Båda skolhuvudmännen når goda kunskapsresultat och är granskade av Skolinspektionen samt håller god undervisningskvalitet. De når dock sina resultat på helt olika undervisningssätt, men fortfarande utifrån gällande skolförfattningar och läroplan”.

Minskad autonomi

Idéburna skolors riksförbund ser en risk att lärares autonomi minskar.

”Konkretiseringen i kursplanerna går dock för långt i detaljeringsgrad och föreskriver inte bara vad som ska undervisas om utan också hur. Därigenom motverkas utredningens ambition om att stärka lärarprofessionen”.

– Elevers olika behov och lärares professionella autonomi är givetvis betydande. Men i synnerhet vinststrävande friskolor har ofta en innovationsiver som snarare drivs av effektiviseringar och lönsamhet. Autonomi betyder ofta frihet för de enskilda huvudmännen snarare än frihet för lärarna eller hänsyn till enskilda elevbehov, säger Christian Liljeros.

Nu ligger bollen hos utbildningsdepartementet, som ska ta fram ett förslag baserat på utredningen.

LÄS ÄVEN:

Nya läroplanen: Så förändras undervisningen

Mängdträning och phonics – så ändras svenskundervisningen

Edholm petas – lärarnas krav på nya skolministern