Så undervisar du källkritik – praktiskt och effektivt

Låt oss inleda brett, med konkreta exempel om videotips, värdeladdade ord och om sökkritik. Och vi kommer att vidga ämnet källkritik. Källkritik är verktyg och metoder, men tomt utan kritiskt tänkande och – källtillit.

Nu ska tre forskare i olika discipliner, didaktik, filosofi samt biblioteks- och informationsvetenskap, ge dig sina bästa råd. Först tittar vi närmare på ungas egen attityd till information och nyheter på nätet.

Unga överskattar sin förmåga

Ibland utgår vuxna från att unga är duktiga på källkritik eftersom de är uppvuxna i en digital värld. Men en stor studie visar att när eleverna har fått uppskatta sin egen förmåga att värdera digitala nyheter överskattar de ofta sin förmåga. Studien visar också på det forskarna kallar en digital klyfta. Både när det gäller kunskaper, förmågor och attityder. Studien publicerades 2021 av Scandinavian Journal of Education och bekräftar det mindre studier tidigare visat, som den vid Nordicom, Göteborgs universitet 2019.

– Den nya studien visar tyvärr tydligt på klyftorna mellan de teoretiska gymnasieprogrammen och de yrkespraktiska. Om man tittar till exempel på klimatfrågan så blir det tydligt; eleverna på naturprogrammet klarar bäst av att avgöra hur säker informationen är. Detta bygger på kunskap. Det är lite av en intressefråga också, och de som går på yrkespraktiska program tycks inte lika benägna att vara uppdaterade när det gäller aktuella nyheter, säger projektledaren bakom nämnda studie, Thomas Nygren.

Han är professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet och har länge haft fokus på källkritik, som lärare i historia och samhällskunskap. 

– I båda ämnena behöver man förstå propaganda och manipulering, säger Thomas Nygren, som arbetat med källkritik sedan han började som lärare 1997 och forskat om ämnen sedan 2004.

Vilken är den största förändringen?

– Det har blivit lättare att luras och det saknas förståelse för att vi inte förstår. Vi får ju ingen feedback på nätet och det måste vi bli medvetna om. Inget säger emot oss på nätet. Vi kan fastna i våra felaktiga uppfattningar. 

Ett av problemen är att skolan länge arbetat utifrån att eleverna ska söka information och själv skapa kunskap. 

– Men om inte kunskaperna testas så förstår eleverna inte om de har hittat fel kunskap. De behöver hjälp att korrigera. Där har skolan en viktig roll att testa, korrigera och ge feedback. Även om det självklart är en avvägning för att inte ta självförtroendet ifrån eleverna. Det handlar om att ge tydlig feedback med ett gott syfte.

Finns det en risk att nätet ”springer ifrån” forskare som försöker kartlägga?

– Området är i dag hyfsat beforskat men det gäller att kombinera den kunskapen som finns och uppdatera den utifrån förändringar.

Det är viktigt att hitta hur vi lär ut, där en viktig erfarenhet är att visa, inte bara ge en text för eleverna att läsa. Thomas Nygren rekommenderar den så kallade nyhetsvärderaren på nyhetsvarderaren.se. Här kan du testa själv och få tydlig feedback.

– Här finns också videos som visar hur man bör göra för att exempelvis dubbelkolla information på nätet. Nya experiment bekräftar att just en video gör det lättare att förstå vad lateral läsning innebär.

De som följt någon av de fyra instruktionsvideor på nyhetsvarderaren.se har fått signifikant bättre resultat efteråt. Tre olika svenska forskargrupper står bakom den.

– Här fattar eleverna poängen snabbare, säger Thomas Nygren, som sedan kommer in på begreppet kognitiv overload, som skulle kunna översättas till överbelastning.

Kognitiv overload

Forskningen visar att mer information inte alltid är bättre. 

– Vi behöver ha fokus på en sak för att lära oss. Blir det mycket information i olika format har vi svårt att lära oss kärnan i informationen. Vilket många utnyttjar på nätet. De vill inte att vi ska tänka djupt utan bara svepa förbi, sociala medier uppmuntrar snabbhet och yta.

Thomas Nygrens viktigaste råd till lärare i detta sammanhang blir:

– Det handlar om när du ska använda det digitala, och när du inte ska använda det. Det gäller att skapa utrymme för långsamma saker i klassrummet. Saker som är lite tråkiga. Kanske är det det viktigaste för skolan i dag, säger han.

Lärorikt spel

Skolforskningsinstitutets stora sammanställning av 12 000 forskningsstudier om källkritik, svenska och internationella, bekräftar lärarens viktiga roll. Kanske är detta studiens viktigaste resultat: lärarens ledande roll. Studien tar också upp konkreta arbetsmetoder, som ”fejknyhetsspel” för att få eleverna mer medvetna om fejkade nyheter. Spelet finns nu på svenska, badnewsgame.se. Spelet har utvecklats av forskare i en engelsk och en holländsk version, i samarbetet med Cambridge university och har fått motta flera priser. Målgruppen för spelet är 15-35 år. 

– Spelet skapar på ett konkret sätt mer medvetenhet om manipulativa metoder, säger Thomas Nygren.

Badnewsgame visar hur lätt du kan få fler följare ju mer du tar ut svängarna. Det handlar i den minsta beståndsdelen om våra ordval. Orden som har makt. 

En som bekräftar ordens betydelse är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet samt innehavare av stol nummer 7 i Svenska Akademin. Hon menar att vi måste diskutera vilken skada språket egentligen kan göra och lära eleverna att föra respektfulla samtal. 

– En viss typ av ord skadar, de vi kallar skällsord. Dessa har en nedsättande funktion, de används för att få en grupp människor att framstå som mindre mänskliga och förtjäna vårt förakt.

– Forskningen kring folkmord visar hur farliga sådana termer är, hur de förbereder för våld. Jag ser dem i det otroligt råa språket i sociala medier. Det handlar inte om att vara en fjantig språkpolis utan om att förstå språkets makt. 

Hon resonerar om samtal om ord i klassrummet:

– Det går att ha en diskussion om nedsättande termer, hur eleverna själva upplever det när någon använder ett skällsord om dem, som till exempel ”hora”.

Men det gäller att hålla i diskussionen, förklarar Åsa Wikforss, så att det inte blir en inbjudan att sprida skällsord i klassrummet. Man bör också diskutera värdeladdade ord, som nu när det är valår och politiken är full av dessa. De kan ibland vara svåra att lägga märke till. Som att ord som ”kortsiktigt” och ”snålt” har en värderande dimension, menar Wikforss.

Fakta kontra värdering

Nyligen föreläste hon för lärare om vikten av att skilja mellan fakta och värderingar. Hon tar klimatförändringarna som exempel:

– Vi har en klimatförändring, det är fakta och inte en värdering. Men när vi talar om vad vi bör göra, då måste man också diskutera värderingar. I en demokrati är det helt avgörande att vi kan skilja på fakta och värderingar – fakta kräver ofta expertkunskap men fakta dikterar inte de politiska besluten.

Eleverna bör också få lära sig skilja på sak och person. 

– Jag ser en olycklig utveckling där väldigt mycket handlar om politikerna som personer, och det gäller även till exempel mer kända journalister. Då blir det ett fokus på det personliga i stället för sakfrågorna. 

Vilka råd ger du lärare?

– Det är viktigt att prata om hur mycket opålitlig information som sprids, inte bara fejkade nyheter utan även konspirationsteorier, skeva urval av fakta och rent tyckande från influencers och liknande.

Vem tjänar på detta?

Det handlar om att lära eleverna att de ska vara på sin vakt, menar Wikforss. Och att de ska ställa sig frågor om vem som tjänar ekonomiskt och eller politiskt på att något sprids.

Hon tror också på att i klassrummet tala om skillnaden på alternativa media, som saknar professionella journalister och inte följer de pressetiska reglerna, och seriösa medier. 

– Vi behöver ett fokus på källtillit, inte bara på källkritik. Man måste, som lärare, hjälpa eleverna att känna igen en pålitlig källa. Och skicka dem inte att googla om de jobbar med projekt utan ge dem en lista på källor att arbeta med, som är relevanta och på rätt nivå, säger Åsa Wikforss.

Vi går vidare till handgriplig informationssökning och begreppet sökkritik, som Olof Sundin varit med att utveckla. Det bygger på en kombination av begreppen källkritik och informationssökning.

Ifrågasätter Google

– Min och andras forskning visar att människor sällan ifrågasätter Googles sökresultat. Och att det där till exempel är helt legitimt för företag att betala för att komma högt. Detta måste vi tala om mer och om Googles algoritmer, säger Olof Sundin som är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Han forskar och undervisar blivande bibliotekarier.

Hans senaste bok i ämnet, skriven tillsammans med Jutta Haider, kommer ut i april i år.

Alla, enskilda elever, lärare och medborgare, menar Olof Sundin, är utlämnade till Google och sociala medier. Och vi kan inte alltid vara kritiska mot all information vi möter, utan vi måste lära oss att förstå verktygen och hur de olika sökmotorerna fungerar. Det handlar om att skapa distans till redskapen, att förstå att sociala medier inte är neutrala. I Sundins forskning har han intervjuat skolelever i olika åldrar. I intervjuer med 17-18-åringar visste de flesta precis hur och när de började använda sociala medier. Men när det gäller Google kom få ihåg när de började använda sökmotorn, ”den har väl alltid funnits”. Detta, tycker han, är ett exempel på hur Googles sökmotor är osynlig för de flesta.

– Det räcker inte att lära eleverna att granska en specifik text utan att även ge dem förståelse för varför man alls hittat texten.

Olof Sundins egen väg in till begreppen kring källkritik gick via Wikipedia kan man säga. 2001 lanserades den på engelska och Olof Sundin noterade hur uppslagsverket väckte frågor kring hur kunskapsanspråk på nätet växer fram och hur de ska värderas.

Han såg hur det blev allt viktigare för kunskapsproducenter, som uppslagsverk, att göra sig synliga. 

– Det har gjorts stora digitala satsningar på skolan men delvis utan metoder. Detta skapade oro och lärarna blev väldigt utlämnade i de här frågorna.

I dag, menar Olof Sundin, att informationssökning mest hanteras som en praktisk kunskap i skolan, ofta som studieteknik. Detta kan bli problem och han återkommer till sökkritik:

– Som Google, uppbyggnaden bakom är oerhört komplex. Hur infrastrukturen ser ut och dess ägare måste vara ett objekt för undervisningen. Och som att förstå hur rekommendationstjänster fungerar, till exempel med hotellbokningar och annat.

I hans resonemang dyker också ett konkret tips upp för att förklara för elever.

– Det viktigaste ledordet är popularitet. Det som är mest synligt blir mest populärt och då blir detta ännu mer populärt.

Bibliotekens betydelse

Flera utredningar har på senaste åren berört betydelsen av skolbiblioteken. Men inte så mycket har gjorts, anser Olof Sundin.

– De har de senaste tio åren fått mer uppmärksamhet både i media och av politiker. Men skolor har så olika lösningar. Det är en del av problemet. 

Det står i skollagen att skolor måste ha ett bibliotek. 

– Men lagen definierar inte vad det ska vara. Jag menar att skolbibliotekarierna med sin kompetens är viktigare än de fysiska samlingarna.  

Hur ser du på att en del inte litar på något alls?

– Det finns tyvärr även en destruktiv och cynisk aspekt av källkritik. Som en följd av detta är det viktigt att vi har en diskussion om när man ska lita på källor och när man ska ifrågasätta. 

Han resonerar om att göra en rimlighetsanalys. Folkhälsomyndigheten är det exempelvis rimligt att tro på, även om de ibland kan ha fel. 

– Jag som inte är medicinare har svårt att ifrågasätta medicinforskarna i medicinska frågor. Jag kan helt enkelt för lite om det. Det blir kontraproduktiv källkritik.  

Vilka råd ger du lärare? 

– För det första, diskutera i lärarlaget vad ni menar med källkritik, det är ju inte svart eller vitt. Försök hitta en samsyn. För det andra, var medveten om den stora faran med att tro att elever med digital kompetens förstår källkritik. Det handlar om så mycket mer än att vara van vid att hantera tekniken. Och till sist underskatta inte din egen roll, även om du inte kan hantera all teknik.

Han rekommenderar också lärarlag att ta med skolbibliotekarien i diskussionerna. 

– Men lämna inte helt över till bibliotekarien, som ju varken gör tester eller sätter betyg. Risken blir i så fall att eleverna tror att ämnet är ett mindre viktigt område, säger Olof Sundin.