Skolbiblioteken blir fler: ”Hjärtat i skolverksamheten”
Läsglädje
Den nationella biblioteksstatistiken från Kungliga Biblioteket visar att de bemannande skolbiblioteken ökar i antal. 213 av landets 290 kommuner har nu minst halvtidsbemanning, det är 11 kommuner fler jämfört med året innan. Sett till eleverna innebär det att 41 procent av eleverna har tillgång till ett bibliotek med minst halvtidbemanning.
Kungliga Biblioteket lyfter sambandet mellan tillgången på personal och graden av utlåning. Ju mer personal, desto fler barn och unga som lånar böcker.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, kommenterar språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén. Det är oerhört viktigt att skolbiblioteket finns som ett hjärta i verksamheten och är en naturlig del i det dagliga arbetet.
– Jag tycker faktiskt att det är obegripligt att det finns skolor utan bibliotek och utbildad bibliotekspersonal, när vi vet att effekterna är så slående.
Maud Nilzén hänvisar till forsknings- och kunskapsöversikten ”Skolbibliotekets roll för elevers lärande” som visar att det får positiva effekter på barns hela kunskapsutveckling om skolan satsar på gedigen samverkan mellan pedagoger och bibliotekarier.
– Samverkan är viktig och att den sker i vardagsverksamheten, mellan lärare fritidspedagoger och skolbibliotekarier.
Det är läraren som ska veta vilken nivå varje elev läser på, säger Maud Nilzén, men det är bibliotekarien som är uppdaterad på vilken litteratur som kan möta varje barn på barnets nivå.
– När det fungerar känner bibliotekarien varje barn och vet exakt vad varenda unge är intresserad av. Har man en elev vars läsande man måste jobb extra med, då måste man hitta till barnets intresse.
Dessutom borde alla förskolor ha "kapprumsbibliotek" och ett samarbete med barnbiblioteket, menar hon.
– Jag har goda exempel på att det ger fina resultat för barns språk-, läs- och skrivutveckling.
Fenomenet med tyst läsning är hon dock lite tveksam till. Har man en stor grupp med barn som läser så finns alltid de som byter bok hela tiden, sitter och bläddrar och helt enkelt sysslar med annat, säger hon.
– Då blir det ett fruktansvärt slöseri med tid. Tyst läsning är bra om det följs upp med frågor och tankar kring texten och gemensamma diskussioner till exempel. En del elever behöver stöttning vid tyst läsning och här måste läraren vara aktivt. Och än mer effektivt blir det med en skolbibliotekarie som stöttar med böcker på rätt nivå för varje elev.
